Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §38. Finansväsendet och skatterna - §39. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 39. Kyrkan. 303
Redan från Gustaf Vasas tid (slutet af 1530-talet)
finnas s. k. rantekammarbécker, redovisningar af kamrerarne
for uppbérd och utgift i rantekammaren, men först om¬
kring hundra år senare infördes ett verkligt system uti
statshushållningen genom upprättande af en rikshufvudbok!
och genom uppgörande af en ordnad riksstat med plan¬
mässig uppställning af utgifterna och däremot svarande
anordning af inkomsterna.? Hvad själfva lönestaterna an¬
gick, bestod under hela tidehvarfvet seden att låta lönen
till en större eller mindre del utgå genom förläning eller
anvisning på kronans räntor i stället för att direkt utbetala
densamma i penningar. Samma metod tillämpades, såsom
redan nämnts, särskildt med afseende på krigsmakten.
Kronotionden, som erlades i spannmål, var i det hän¬
seendet länge en mycket anlitad inkomstkälla, i synnerhet
för kulturändamål.?
$ 39. Kyrkan.
Litteratur: A. v. Stiernman, Saml. utaf k. stadgar etc. ang.
religionen (1744). P. E. Thyselius, Handl. till Sverges reform. och
kyrkohistoria II, 1531—1560 (1844—45). P. E. Thyselius, Handl.
rör. sv. kyrkans och läroverkens hist. I, II (1839—41). P. E. Thy¬
hade mantalsräntans titlar till en del sitt ursprung, så byggnings¬
hjälpen, salpeterhjälpen, skjutsfärds- och dagsverkspengarna, Andra
kvarstående besvär voro inkvartering (borgläger), skjutsningsskyl¬
dighet, vägunderhållning m. fl.
! Den första s. k. generalboken är från 1623. Sedan finnas hufvud¬
böcker till och med 1643, för åren 1644—1677 endast sex; de öfriga
äro förlorade. För 1500-talet finnas endast en >rikshufvudbok> för
1573 och ett sammandrag för 1582 (Hist. Handl. XII, 1).
2 Årliga stater börja förekomma först på 1620-talet, snart nog
fördelade i en »personalstat>, och en »anordningsstat>.
3 Kronotionden från Uppland och Norrland var 1582 förlänad
eller anslagen åt adeln, biskopar, domprostar, kyrkoherdar, lektorer,
skolmästare, studenter, predikanter, kyrkobyggnader, vin, vax och
öflete, hospitaler och kloster, sekreterare, kansliförvanter, läkare,
rysstolkar, kamrerare, räntmästare, sölfköpare, fogdar, byggmästare,
präntare, knekthöfvitsmän, skyttar, knektar. borgare, länsmän, bönder,
kvinnor och andra »>gemena personer». Jfr ock afkortningarna dom¬
kyrkotunnan, bibeltryckstunnan, prostetunnan, barnhustunnan, tukt¬
hustunnan, dammspann, skrifvareskäppan o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
