Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §39. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
selius, Bidrag till sv. kyrkans och läroverkens hist. (1848). O. Wall¬
quist, Ecclesiastique samlingar 1—8 (1788—95). Wallquist, Utkast
till en handbok öfver eccles. befordringsmål (1797). (Tengström),
Handl. till upplysning i Finlands kyrkohistoria (1821—32). K. G.
Leinberg, Finska prästersk. besvär och K. M. därpå gifna resolu¬
tioner fr. 0. m. 1620 intill stora ofredens slut (1899). Leinberg,
Handl. rör. finska kyrkan och prästerskapet I, II 1535—1651 (1892,
93)... S. Bexell, A. Ahlqvist, A. Thenelt Bidr. till sv. kyrkans och
riksdagarnes historia ur prastestandets arkiv (1835). Sv. Riksdags¬
akter I—III, 1. Kyrkoordningar och förslag därtill före 1686 I, II
(1872—87). Baazius, Inventarium ecclesie Sveo-goth. (1642). 8.
Belter, Hist. anmirkningar om kyrkoceremonierna (2 uppl. 1783).
Reuterdahl, Sv. kyrkans historia IV (1866). L. A. Anjou, Sy. kyrko¬
reformationens hist. (1851). Anjou, Sv. kyrkans historia efter Upp¬
sala möte 1593 till slutet af 17:de årh. (1866). T. Norlin, Sv. kyr¬
kans hist. efter reformationen I: 1 (1864). H. Jarta, Om sv. kyrkans
yttre skick och forh. till staten efter reform. och till slutet af 16:de
årh. (1836). 0. Ahnfelt, Utveckl. af sv. kyrkans ordning under
Gustaf I:s regering (1893). Ahnfelt, Laurentii Petri handskrifna
kyrkoordn. af år 1561 (LUÅ. 1893). Ahnfelt, Bidr. till sv. kyrkans
hist. i 16:de årh. (LUÅ. 1894, 95). A. E. Knös, Betraktelser öfver egen¬
heterna i sv. kyrkoförfattn. (Tidskr. f. sv. kyrkan 1849). T. Norlin.
Om förhållandet mellan stat och kyrka . ... under konungarne af
Vasa-ätten (Teol. Tidskr. 1866). C. G. Malmström, Ad historiam
eccl. suecan&e ab anno MDXCIII usque ad annum MDCLXXXVI anno¬
tata (Ak. afh. 1849). C. G. Malmström, Bidr. till den sv. kyrko¬
författningens historia under 17:de seklet (Frey 1850). Jfr Forssell,
Sveriges inre hist. fr. Gustaf I; Odhner, Sveriges inre hist. under
dr. Kristinas formynd. kap. 5; Posse, Bidr. till sv. lagstiftningens hist.
Kyrkans ställ- Genom besluten i Västerås 1527 hade förbindelsen
NR app med påfvestolen blifvit upplöst.1 Konungen hade fått makt
att ordna biskopars, domkapitels och klosters inkomster
och sålunda kyrkans yttre maktställning. Han kunde be¬
stämma öfver besättandet af kanonikat och prebenden,
eventuellt äfven öfver vanliga gäll. Klerkernas exemtion
från den borgerliga rättskipningen upphäfdes i världsliga
mål, men den andliga domsrätten bibehölls med afseende
på präster vid tjänstefel samt i äktenskapssaker, dock
skulle för sakören redovisas inför konungen. Slutligen
hade predikofrihet medgifvits den evangeliska lärans för¬
kunnare.
’Se sid. 218. Om biskopars konfirmation i Rom och peters¬
penningen — endast under den formen synes förhållandet till kurian
berörts — innehöllo visserligen den svenska redaktionen af ordinan¬
tian ingenting men behöfde icke heller göra det. Att brytningen med
Rom var definitiv, det var en insikt, som för öfrigt först så småningom
kunnat blifva klar för vederbérande. Annu 1531 fore biskopsvigningen
lofvade i hemlighet vederbörande att, när tillfälle bjöds, söka bekräf¬
telse hos påfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
