- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
342

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förbudna
orter.
342 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
skillingen, hvarvid man lade den årliga räntan till grund.
Redan nu synes köparen ansett sig hafva rätt att uppbära
de s. k. ovissa räntorna.! Uti köpebrefven förekom ofta
ett förbehåll af kronans återköpsrätt, ifall godsen försåldes.
Under förmyndarregeringen ändrades räntefoten till 4!/, «,
i det äfven ovissa räntor inberäknades, nämligen landtågs¬
gärden och salpeterhjälpen. Huruvida åter en tredje oviss
ränta, byggningshjälpen, skulle medberäknas, var ej klart
och gaf sedermera anledning till tvist. Förköpsrätten för
kronan vid eventuell försäljning omnämndes icke, men
däremot förekom ett annat förbehåll, nämligen myndig
drottnings rätt att bekräfta eller ogilla köpen, enligt köpe¬
brefven inom »natt och år», enligt förmyndarnes förklaring
i redovisningen för deras förvaltning med rätt att utsträcka
tiden till ett eller annat år därutöfver.
Donationerna skedde under frälserätt, och äfven i af¬
seende på frälseköpen åberopades de adliga privilegierna.
I båda fallen skulle vapentjänst utgöras för godsen. Med
vanliga förläningar brukade länge endast följa rätten att
uppbära årliga räntan, längre fram äfven landtågsgärden.?
Sådan statshushållningen var under 1500- och 1600¬
talen, hade vid försöken att ordna densamma hemman på
vissa orter genom häfd kommit att anslås till vissa ända¬
mål. Därigenom uppstod begreppet förbudna orter, som
för den stundande reduktionen kom att spela en så stor
roll. Vid förmyndarnes försäljningsbeslut undantogos ut¬
tryckligen vissa landsdelar, 1 hvilka hemmanen voro an¬
slagna till försvarsverket, bergsbruket, hof- och stallstaten,
kronans slott och gårdar, kyrkan och undervisningsväsen¬
det o. s. v. Men under Kristinas egen regering iakttogos
icke längre ordningarna, och afsöndringar ägde i många
fall rum äfven å »förbuden ort»? till ökad oreda i statshus¬
hållningen.
’ Clason, anf. arb. s. 187, enligt hvilkens åsikt köpen äfven gällde
ovissa räntor mer eller mindre.
? Jfr Gustaf Adolfs sedermera ofta åberopade mandat *°/, 1612,
som förbjöd förläningshafvare att uppbära ovissa räntor af bönderna,
och Clason, anf. arb. s. 18, ang. praxis, si väl regel som undantag.
3 Jfr Clasons intressanta utredning, anf. arb. kap. XIII, XIV¬

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free