Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 41. Adeln. 343
Donationer med och utan villkor, liksom frälseköp,
hade sålunda ingått i regeringens hushållningssystem under
de senare vasaregenterna. Hade donationerna hållit sig
inom något så när hofsamma gränser, och hade man kon¬
sekvent iakttagit Norrköpings beslut, torde de icke väckt
så mycken uppmärksamhet. Men ingendera delen skedde.
Donationsväsendet drefs af Kristina öfver allt rimligt mått,
kontrollen öfver detsamma var ytterst bristfällig, och följ¬
derna sprungo i ögonen på alla. Män har beräknat, att
genom donationer voro i Sverige och Finland år 1632 af¬
söndrade 163,183 dalers ränta, 1644 183,933 och 1653
664,333. Siffrorna tala. Köpen betydde vid sidan därat
jämförelsevis mindre. De representerade 1632 en afkort¬
ning af nära 30,000 daler, 1644 nära 108,000 och 1653
uiira 260,000 daler,’ men blefvo äfven de af särskilda an¬
ledningar föremål för opposition.
Adelns privilegier hade under de femtio åren från och
med 1569 företett en snar utveckling: två stora privilegii¬
urkunder jämte ett antal förslag för att icke tala om 1590
års förbättring. Johan III:s urkund, så förmånlig den än
var i ekonomiskt hänseende, hade på medeltidsvis fäst
hufvudvikten vid sakörena, häradshöfdingstjänsterna och
lindring 1 vapentjänsten. Förändringen i adelns sträfvan¬
den och anspråk gaf åt 1594 års förslag i vissa fall en
statsrättslig karakter, en egenskap, som märkvärdigt nog
mest framträdde i Karl IX:s förslag, där bl. a. hela riks¬
rådets sammansättning och verksamhet bestämdes. Däraf
kvarstod i Gustat Adolfs privilegier rätten att bekläda
riksråds- och andra höga ämbeten. I stället utvecklade
dessa i motsats till en alltmer ingripande ekonomisk för¬
myndarlagstiftning adelns undantagsställning, häfdade full¬
ständigare än de föregående det gamla begreppet om adlig
frihet, såsom skattefrihet samt exemtion från statens upp¬
’ Clason, anf. arb. s. 105, 227
Kristinas
slöseri med
donationer.
Adelsprivi¬
legiernas ut¬
veckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
