- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
349

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §42. Prästerskapet - §43. Borgerskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 43. Borgerskapet. 349
capital sak bunden varder», skulle vederbörande ställas
inför världslig domstol (24). Vidare bekräftades präster¬
skapet »såsom ett särdeles stånd i riket» vid dess »vanliga
säten i alla solenna möten och samkväm> (25), och lofvades
befordran åt prästsöner både »in ordine ecclesiastico och
politicos, om de dirtill gjorde sig kapabla (26), liksom drott¬
ningen lofvade » en och annan måtto» låta biskopar, teo¬
logie doktorer och andra höglärda män »verkligen åtnjuta
vår kungl. nåde», när hon därom vederbörligen besöktes
(12); häri ansågs ligga löfte om adelskap.
Privilegierna bekräftades af Karl Gustaf, ehuru efter
något motstånd, den 29 juni 1655 och med smärre för¬
ändringar af Karl XI den 1 okt. 1675.
Äfven prästerskapet förstod att i konungaforsiikringarna
törvärfva sig en paragraf, betryggande kyrkans häfdvunna
styrelse och inkomster, och riksdagsresolutionerna för dem
spelade samma roll som för de öfriga stånden.
$ 43. Borgerskapet.
Litteratur: Stiernman, Saml. af k. bref etc. ang. Sv. rikes
commercie, politie och oeconomie I—VI (1747-—75). Res. å städernas
besvär (Stiernman, Alla riksd. och mötens besl. I, II samt Bih.).
W. F. Palmblad, Hist. blick på den sv. näringsfrihetens utveckling
(Skandia IV). C. Naumann, Om landsköp (Ak. afh. 1838). E. Thomas¬
son, Hist. framställn. af lagstiftn. om de sv. städernas fördeln. i
stapelstäder och uppstäder (Ak. afh. 1858). Th. Rabenius, Om
näringsfrihetens utveckl. (UUÅ. 1867). E. G. Palmén, Hist. fram¬
ställn. af den svensk-finska handelslagstiftn. fr. Gustaf Vasas rege¬
ring till 1766 (Ak. afh. 1876). O. Fyhrvall, Om det botn. handels¬
tvånget (Hist. Tidskr. 1882). C. v. Bonsdorff, Åbo stads hist. under
17:e seklet (1892—95). Jfr H. L. Rydin, Det sv. skatteväsendets
- utveckl. (1882); L. G. Linde, Sveriges ekonomirätt (1888); allmänna
hist. öfversikter samt under § 35.
Städerna hade endast hunnit ringa utveckling vid
medeltidens slut.! Den omhändertogs af vasakonungarne,
som med kraft sökte främja densamma genom att ställa
städerna under statens förmynderskap, göra dem till före¬
mål för en allt längre gående prohibitiv lagstiftning och
1! Forssell har beräknat, att ännu 1571 endast omkr. 5 4 af
Sveriges invånare bodde i städer (Anteckn. om Sveriges jordbruks¬
näring, s. 61).
Städernas
svaghet under
1500-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free