Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 46. Riksdagar och möten. 373
först i slutet af 1560-talet stöter man på namnet riks¬
dag,! och det senare gjorde sig endast långsamt gällande;
ännu under 1600-talet och därutöfver kallades allmogens
representanter »herredagskarlar».
Det var regeringen, som genom sina kallelser bestämde
riksdagens sammansättning, och denna var till en tid ganska
vacklande. Konstituerande för en riksdag anses från bör¬
jan vara, att konungen utom rikets råd till mötet kallade
adeln utanråds samt ombud från städerna och allmogen.
I stället för de andliga medlemmarne i rådet kallades bi¬
skoparne. Till 1544 års riksdag och sedermera allt fram¬
gent kallades äfven ombud för det lägre prästerskapet.
Härtill kom sedan 1594 krigsbefälet. 1595—1598 kallades
äfven ombud för krigsfolket;?> 1587 och 1600 häradshöf¬
dingar, sistnämnda år äfven fogdar och lagläsare.
De senast nämnda elementen försvunno emellertid snart.
1617 års riksdagsordning uppräknade såsom riksdagens huf¬
vudafdelningar, utom rikets råd. ridderskap och adel, krigs¬
befäl, prästerskap, borgerskap samt allmoge, och 1634 års
RF. upptog i sin 45 $ samma hufvudgrupper, med tillägg
i $ 46, att ingen, som icke var bofast inom Finlands och
Sveriges gamla gränser, hade något ord på riksdagarna.
Riksdagsmannaskapet var sålunda från början icke
någon rättighet, utan en skyldighet, som regeringen efter
omständigheterna reglerade, hvarför den också i början
uteslöt än en, än en annan grupp af ständerna. Däraf
kom sig ock att den, i synnerhet med afseende på de
ofrälse stånden, såg genom fingrarna, ifall icke kallelserna
efter bokstafven åtlyddes; liksom den i början stundom åt
allmogen och någon gång äfven åt präster vid riksdagarna
lämnade understöd. Först sedan riksdagen hunnit arbeta
sig in i det allmänna medvetandet såsom ett organ för det
politiska lifvet, började uppfattningen ändras, och redan
från 1600-talets första år omtalas, huru allmogen knotade
öfver att den icke kallades till allmänna möten. Dock
! Sannolikt direkt 6fversittning af det tyska »reichstag», som
genom Gustaf Vasas tyska rådgifvare blifvit infördt.
2 Äfven i 1604 års riksdagsbeslut omnämnas >»ryttare och knek¬
tar», Stiernman, I, s. 552.
Riksdagens
beståndsdelar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
