Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det karolinska enväldet 1680—1718 - §47. Konungadömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 47. Konungadömet. 401
mera, som här och där 1 protokollen finnes taladt och på¬
stådt>, gående ut på att binda den kungl. myndigheten »i
detta arfrikes styrelse». Af ständerna utsträcktes förkastelse¬
domen till alla protokoll och akter både i rådet, kollegierna
och hos ständerna, för så vidt de i någon måtto ginge
emot det kungl. väldet, som af den högste Guden förlänats
K. M:t såsom deras »rätta arfkonung». Alla, som åberopade
eller uttalade dylika meningar, förklarades för otrogna mot
konungen och illvilliga mot fäderneslandet. Alla dessa
förgripligheter borde annulleras, och ständerna hemställde
till K. Maj:t att så väl därom som om hvad mera kunde
förelupit under minderårigheten och konungens egen rege¬
ring låta författa en utförlig berättelse.
Konungen gillade rådets och ständernas uttalanden,
förklarade, att han icke vore obenägen att på deras an¬
hållan låta utplåna och öfverstryka alla dylika tal i pro¬
tokollen, men som han däri funnit något betänkande, nöjde
han sig med att förklara dem för fåkunniga, obetänk¬
samma, oförsvarliga, förkastliga och kraftlösa, samt att
den, som nu eller i framtiden fölle på sådana galna me¬
ningar, skulle anses ha begått crimen lese majestatis.
Vidare utlofvade konungen de äskade berättelserna! samt
förklarade till sist, att så framt de eller deras arfvingar, som
varit delaktiga i sådana förgripliga tal, alltid ställde sig som
trogna undersåtar mot konungen, hans gemål och arfvingar,
skulle aldrig mera röras i saken, men om någon vore så
förgäten af sin trohetsplikt, att han själf eller genom andra
talade eller handlade däremot, skulle konungen och hans
efterkommande hafva sig all rätt förbehållen att låta med
honom förfara efter lag och stadgar.? — Yttrandefriheten
var härmed tillintetgjord.
’ Redan 3!/, 1688 hade befallning gifvits att uppsätta en berät¬
telse om rikets medellösa tillstånd m. m., Loen bom, Handl. till Karl
XI:s hist. IX, s. 156.
* Detta hot att hemsöka fäders missgärningar på barnen blef
karakteristiskt för det karolinska enväldet. I förslaget till konunga¬
balk utsträcktes påföljderna till och med till >närmaste släkt>.
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
