Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det karolinska enväldet 1680—1718 - §49. Förvaltning, rättskipning och försvarsväsen - §50. Riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 Det karolinska enväldet.
Ständig ut- MOgeN en ständig utskrifning, så att K. Maj:t ej för sådan
ua vidare behöfde sammankalla ständerna. Med en annan del af
knektehåll. allmogen (Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke och
Östergötland) afslöts kontrakt om ett ständigt knektehåll.
Under de närmast följande åren gick äfven adeln in på det
ständiga knektehållet, liksom allmogen i Småland, Väster¬
götland, Jämtland samt efter hand äfven i Finland (i Öster¬
botten först 1733), och särskilda kontrakt afslötos med dem.
Vid roteringen följde man hemmantalet, och den gick lika
öfver krono, skatte och vanligt frälse, så att i regeln två
hemman bildade en rote. Därjämte genomfördes allt ifrån
Indelningsverk 1680 för rytteriets och befälets underhåll ett indelningsverk,
och omnia sedan K. Maj:t genom reduktionen fått disposition öfver ett
tillräckligt antal hemman. Båtsmanshållet undergick en
liknande reglering med anlitande både af rotering och in¬
delning.
Den sålunda bildade stående arméen, hvartill kommo
de värfvade trupperna, tillfredsställde dock icke Karl XII:s
Tremänningar behof. Genom utskrifning af s. k. tremänningar, längre
och stånds- fram fyr- och femminningar samt sténdsdragoner, ursprung¬
dvagoner. ., 6 Fs a i
ligen afsedda för hemlandets försvar men snart använda
utom riket, lyckades han visserligen skaffa manskap men
ansträngde också folkets försvarstörmåga till det yttersta.
$ 50. Riksdagen.
Förändringar I fråga om sammansättning och verksamhetsformer
ee undergick riksdagen ingen förändring under enväldet;
sekreta utskottet! blef mer än någonsin den egentliga här¬
den för riksdagsarbetet. Så mycket större var förändringen
i afseende på inflytande och betydelse. Riksdagen hade
mer och mer från sig afsöndrat rikets råd och i förkla¬
ringen af den 10 december 1680 otvetydigt gifvit till
känna, att den ej ville veta af något »medlarskap» å dess
sida. Men det visade sig, att den ännu icke förvärfvat
tillräcklig mognad för att reda sig på egen hand. Den
! Detta namn börjar nu blifva vanligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
