- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
474

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §55. Konungamakten 1719—1772 - §56. Rikets råd 1719—1772

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Adolf Fredrik
nedlägger
kronan 1768.
Konungaför¬
säkran 1772.
474 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
riksdag genomdrifva åtskilliga förändringar till konunga¬
maktens förmån. Konungen åter skulle under åberopande
af den allmänna nöden i landet framtvinga riksdagens
sammankallande.
Han uppträdde i rådet d. 12 dec. 1768 med detta yr¬
kande, tilläggande att han, om rådet afstyrkte detsamma,
nedlade regeringen. Rådet sökte i sitt svar visa, att ko¬
nungen ej ägde rätt att göra detta samt att det, om han
undandroge sig riksstyrelsen, kunde begagna namnstäm¬
peln.1 Konungen sade sig — det var tre dagar efter —
fatta rådets yttranden som ett afslag och nedlade nu verk¬
ligen regeringen, tills ständerna blefve sammankallade.
Han lät genom kronprinsen kollegierna få del af sitt ytt¬
rande samt i kanslikollegium förbjuda att i några slags ex¬
peditioner använda hans namn eller att begagna sig af
stämpeln. Rådet försökte regera med densamma, men det
ena ämbetsverket efter det andra förklarade sig i overk¬
samhet eller vägrade att lyda befallningar utfärdade af
rådkammaren, och riksdagskallelsen utfärdades d. 20 dec.
Men äfven denna gång svekos förhoppningarna, och
när Adolf Fredrik kort därefter afled, bibehöllo ständerna
vid riksdagen 1771—72 dennes försäkran i det mesta oför¬
ändrad. De ändringar, som gjordes, för så vidt de gällde
konungen, bestodo i ett fastslående af alla senast gjorda
inskränkningar; förordn. ang. lagarnas verkställighet åbe¬
ropades, liksom ständernas beslut om kanslipresidentsysslan
och förtrolighetsämbetena, hvarjämte konungen i ingressen
måste lofva att oafbrutet föra regeringen.
§ 56. Rikets råd 1719—1772.
Litteratur: Handl. till Ceplzening om k. Adolf Fredriks och
rådets inbördes ställning efter 1756 års riksdag (HH. I). Rådsproto¬
koll ang. åtsk. märkl. befordringsfrågor under frihetstiden (HH. III).
’ »Konungen fr, ehuru han till dess person antingen af sjuk¬
dom, på resor stadd eller för andra hinder kan vara frånvarande i
dess rådkammare, dock i anseende till dess konungsliga makt och
höghet alltid därstädes närvarande»: på detta sätt motiverade riks¬
rådet Ribbing rådets ståndpunkt och frihetstidens konstitutionella
fiktion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free