Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §56. Rikets råd 1719—1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 56. Rikets råd. 475
Handl. ang. en tvist mellan k. Adolf Fredrik och rådet om en öfver¬
hofpredikants entledigande (HH. IV). Til H. K. M. herrar riksens
råds und. svar och föreställning i anl. af H. K. M:ts till rådsprot. d.
2/,, 1768 afg. nåd. dictamen (1768). Riks. höglofl. ständers SU. extr.
protoc. ang. herrar riksens råds förhållande med därtill hörande re¬
‘marquer m. m. (1769). Memorialer ingifne til riks. hdglofl. stiinder
ang. herrar riksens rads licentierande (1769). Riks. héglofl. standers
secr. deputations betänkande rör. herrar riksens rads férhall. i atsk.
mål gifvit . . . d. 2 april 1772 (1772). C. G. Malmström, Om riks¬
rådsutnämningarna under Ulrika Eleonoras regering (Hist. Tidskr.
1889). L. Stavenow, Om riksradsvalen under frihetstiden (Ak. afh.
1890). Stavenow, Ett förslag från frihetstiden om inrättande af en
högsta domstol (Hist. Tidskr. 1890). Jfr R. Kjellén, Om riksrätts¬
institutet.
Att bevara åt rikets råd — denna titel hade de kungl.
råden återtagit från och med 1719 — dess tillbörliga myn¬
dighet var äfven ett af ändamålen med den nya regerings¬
formen. Det ursprungliga förslaget till densamma lärer
ock hafva afsett att åt rådet återskänka dess forna makt¬
ställning. Men de förändringar, som detta förslag under¬
gick på 1719 års riksdag, ledde till ett motsatt resultat.
Den gamla förbindelsen mellan råd och ständer blef icke
förgäten, men den framträdde i en helt annan form än
förr: rikets råd blefvo ständernas fullmäktige. För den
gamla rådsaristokratien fanns ej mer någon plats. För¬
ändringen i rådets ställning framträdde visserligen till en
början icke klar, men det dröjde ej ett årtionde, innan
den både teoretiskt och praktiskt gjordes gällande.
Rådets tillsättning. Meningen hade ursprungligen
varit att åt konungen bevara hans urgamla rätt att välja
riksråd, men det framträngande ständerväldet gjorde snart
denna plan om intet. Det flydda århundradets drömmar
om ständers makt skulle äfven på detta område realiseras,
och så fick 8 12 i 1719 års RF. sin formulering, hvilken
i fråga om själfva rådsvalet så godt som oförändrad öfver¬
gick till motsvarande paragraf i RF. 1720.
Ständerna skulle föreslå K. Maj:t lämpliga personer.
För detta ändamål skulle ett utskott tillsättas, bestående af
24 personer utaf adeln, 12 af prästerskapet och 12 af bor¬
gareståndet! — bondeståndet var härifrån uteslutet —, hvil¬
ket efter aflagd tysthetsed skulle förena sig om så många
‘ Om radselektorernas utseende, se $ 62.
Rådet stän¬
dernas full¬
mäktige.
Rådets
tillsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
