- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
477

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §56. Rikets råd 1719—1772

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 56. Rikets rad. 477
en formalitet och utgjorde ej något villkor för radsimbetets
utöfning.
Kompetens för riksrådsbefattningen. RF. både 1719 Kompetens för
och 1720 föreskref därom endast ($ 12), att rikets råd skulle ae
vara »infodde svenske min... som riket med huldhet,
trohet och manskap förbundna äro», konungaförsäkringarna
(§ 2), att de skulle vara af den rena evangeliska läran!
Adelsprivilegierna af 1723 åter föreskrefvo, att rikets råd
skulle besättas med »infödde svenske män ... af ridder¬
skapet och adeln>, och denna föreskrift iakttogs också,
hvilket naturligtvis icke hindrade, att liksom förut nyad¬
lade personer upptogos i rådet.? Under ståndsstriderna
mot periodens slut förfäktades emellertid från de ofrälses
sida regeringsformens giltighet mot privilegierna; de genom¬
drefvo 1 Gustaf III:s konungaförsäkran, att skicklighet och
förtjänst upptogos som enda befordringsgrund till alla äm¬
beten utan undantag, och det torde endast varit revolutio¬
nen 1772, som hindrade dem att genomdrifva yrkandet, att
äfven ofrälse män kunde intagas i rådet.
Den i RF. 1634 genomförda förbindelsen mellan rikets
råd och den högre förvaltningen hade bibehållits i 1719
års RF. men upphäfdes 1720. Presidentskapen i kollegierna,
liksom öfverståthållareämbetet, skulle besättas med lämp¬
liga personer utan råds. Dock skulle fortfarande presi¬
denten i kansliet tillhöra rådet, liksom generalguvernörerna
(faktiskt generalguvernören i Pommern) och öfverste mar¬
skalken. Vidare hade kanslipresidenten till närmaste man
i sitt kollegium ett riksråd (rikskanslirådet). Därjämte
föreskref RF. 1720 (liksom 1719), att en af rikets råd
skulle hafva tjänt till sjös och äga erfarenhet i sjöman¬
skap (8 27). Flera än två af en släkt, som med nära
blodsband voro förbundna, eller två bröder fingo ej tillhöra
rådet. Rådselektorerna själfva voro icke valbara, och efter
! I förordn. ang. lagarnas verkställighet 1766 ålades rådselek¬
torerna särskildt att göra sig underrättade om kandidaternas »akt¬
ning för religionen och renhet i läran».
2 Den */, 1739 anhéllo ständerna genom talmännen, att »de nya
riksråden måtte förblifva i sitt förra stånd>, d. v. s. icke, såsom under
enväldet varit brukligt, göras till grefvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free