- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
478

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §56. Rikets råd 1719—1772

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riksrådens
antal.
Rådets
afskedande.
Verksamhets¬
former.
478 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
hand utbildade sig den praxis, att landtmarskalken under
pågående riksdag ej kunde vara riksråd.
Rådets vidtomfattande uppgift framkallade emellertid
andra kompetensvillkor. Det skulle såsom kunglig revision
afgöra justitiesaker, och det behöfde sålunda lagfarna
ledamöter. Det skulle råda konungen i både civila och
militära mål och i alla viktiga fall själft deltaga i be¬
sluten. Det behöfde sålunda äfven administrativ erfaren¬
het. Men häremot stod en annan uppfattning i strid. Riks¬
råden voro endast ständernas fullmäktige, genom hvilka
det härskande partiet regerade, och borde sålunda till¬
sättas efter sina principalers förtroende. Dessa båda stånd¬
punkter kämpade mot hvarandra. Med lagfarenheten var
det ofta klent beställdt. Däremot valdes riksråden visser¬
ligen bland ämbetsmännen, och ständerna sökte vid för¬
slagen bibehålla en viss jämvikt, så att rådet till hälften
bestode af civila, till hälften af militära ämbetsmän, men
utöfver denna allmänna grundsats lyckades man ej komma.
Antalet riksråd fastställdes 1719 till 24; 1720 inskränk¬
tes det till 16, utom generalguvernörerna. Först 1726 hade
siffran nedgått till den lagbestämda, men ökades å nyo
vid samma riksdag genom extra förstärkning ända till 24.
1734 hade antalet ännu en gång blifvit det lagbestämda,
och därvid bibehölls det med få afvikelser under den åter¬
stående delen af frihetstiden.!
Afsked kunde riksråden endast erhålla med ständernas
medgifvande.2 Om sättet för dess meddelande, hvilket
vanligen på det närmaste kom att sammanhänga med parti¬
striderna, se längre fram.
Verksamhetsformer. RF. 1720 fordelade radet på tvenne
divisioner, en for justitie- och utrikesiirenden, en fér in¬
rikes- och krigsirenden, och foreskref, att sju skulle vara
närvarande, för att rådet skulle vara beslutmissigt. Uti
angelägna »allmänt vårdande» mål skulle hela rådet sam¬
’ Annu 1766 utnämndes dock ett nytt riksråd (Däben), ehuru an¬
talet var fullt. Partihänsyn kommo majoriteten den gången att sätta
sig öfver lagen. Jfr Stavenow, anf. arb. s. 27.
> Ulrika Eleonora hade dock godtyckligt afskedat rådsherrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free