Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bondeståndet.
544 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
andra magistratspersoner voro valbara än ordinarie borg.
mästare och rådmän (event. kämnerspräses), som innehaft
sitt ämbete resp. 2 och 4 år; valmännen ökades genom
fabrikörer och manufakturister, som voro borgare, för hvil¬
kas räkning klassernas och elektorernas antal i Stockholm
ökades till 50 och magistraten fick afstå en af sina repre¬
sentanter (1741); utrikes född man, som sju år varit bor¬
gare, kunde (med visst förbehåll) utses till elektor men
icke till riksdagsman; för valbarhet kräfdes 30 års ålder;
i städer med omedelbart valsätt utöfvades rösträtten efter
graderad skala;! maximiantalet representanter för hvarje
stad (utom Stockholm) bestämdes? (Göteborg 3, stapel- och
större uppstäder 2, öfriga städer en); de valda förklarades
uttryckligen skola anses för stadens gemensamma full¬
mäktige. Under partistriderna mot slutet af frihetstiden
visade sig en tendens att ytterligare skärpa begreppet
»rätta borgare»; ingen finge väljas till elektor eller riks¬
dagsman, som undfått titel af ett ämbete, hvilket icke inne¬
bure verkligt magistratsämbete eller sådant »borgerligt
namn och niring», for hvilka man inskrefves i stadens bok.
En kodifiering af bestämmelserna om valsättet i städerna
var tillämnad under frihetstidens sista riksdag; dess ut¬
färdande omintetgjordes af revolutionen.?
Bondeståndet. RO. 1723 stadgade, att till viksdagsman
för hvarje härad skulle utses en af själfva bondeståndet
(krono-, skatte- och frälseskattebönder), som bodde där och
var bofast samt förut icke varit i något annat stånd eller be¬
ställning. Flera härad finge förena sig om en fullmäktig.
Allmogens fria val garanterades utan intrång vare sig af
landshéfding, hiradshéfding, hiradsfogde eller nagon annan.
Efter hand utvecklade sig valsättet så, att allmogen socknevis
! Försök att införa valsätt efter hufvudtal gjordes någon gång,
t. ex. i Göteborg och Karlskrona.
2 K. forkl. ’/, 1748. I sammanhang med bevillningen indelades
städerna, utom Stockholm och Göteborg, 1747 och sedermera 1766 i
5 klasser.
3 1769 återfick Falu bergslag rätt att till borgarståndet sända
egen fullmäktig.
+ Antagen 19/,, 1771 och tryckt 1772.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
