Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 62. Riksdagens verksamhetsformer. 545
efter graderad skala! vaide elektorer, hvilka inför härads¬
höfdingen förrättade valet.
Om stift, prosteri eller stad försummade att utse riks- gärskilda be¬
dagsman; gjorde de sig förfallna till det vite, som resp. oun ene
estind bestämde. Riksdagsman fick ej afsäga sig uppdraget "stånden.
utan laga förfall samt åtnjöt underhåll och respenningar
af kommittenterna. I afseende därpå upprepades för all¬
mogens del, att frälsebönderna ej voro skyldiga att utgöra
herredagspenningar. Besvär öfver valen afgjordes i sista
hand af de ofrälse stånden själfva men kunde dessförinnan
anföras hos domkapitlet eller K. Maj:ts befallningshafvande
och sedan hos K. Maj:t.
De ofrälse ståndens riksdagsmän försågos med full- pe ofrälse
makter (RO. 8 9) att sluta och afhandla på riksdagen före- fll
kommande ärenden, ställande sig Sveriges rikes fundamen- |
tallag och regeringsform samt riksdagsordningen till efter¬
rättelse, med det ofta åberopade förbehållet, att de ej finge
inlåta sig i något rådslag eller slut till ändring i regerings¬
sättet emot konungaförsäkran oeh regeringsform, »eftersom
allt sådant ändå ogillt och kraftlöst nu och i framtiden
vara skall>.
De ofrälse stånden valde själfva sina talmän. TI präste- pe ofrälse
ståndet var det vanligen ärkebiskopen, i borgarståndet justi- _ sténdens
: a e a 3 talmdn och
tieborgmistaren i Stockholm. Prästeståndets förste notarie sekreterare.
(sekreterare) var enligt RO. konsistorienotarien i Uppsala
(notarius consistorii); andre notarie var vanligen konsistorie¬
notarien i Stockbolm.? Sekreterare i borgarståndet skulle en¬
ligt RO. (8 11) vara Stockholms stads sekreterare, notarie eller
någon annan, som ståndet förenade sig om. Till sekreterare
i bondeståndet valdes af de fyra talmännen lämplig per¬
son utom adelsståndet, som förstode »landtväsendet och
allmogens angelägenhet»; dock skulle ingen sekreterare mot
! Enstaka undantag förekommo. Jfr Malmström, VI, s. 207.
Jfr äfven Hist. Tidskr. 1890, Granskn. s. 74 (Stavenows rec. öfver
Vessberg, Om sv. riksd. 1772—1809).
2 I den kortlifvade valordningen ?!/; 1767 bestämdes, att stiften
i tur och ordning skulle ställa förste notarie.
Hildebrand, E. Sv. statsforfattningens hist. utveckling. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
