Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §63. De särskilda stånden 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 63. De särskilda stånden. 579
I sammanhang med förenings- och säkerhetsaktens an¬
tagande utfärdades äfven den 33), 1789 en forsdkring för Försäkringen
borgerskapet och städerna, hvilken liksom städernas öfriga */2 1789.
välfångna rättigheter skulle hafva helgd af privilegier (jfr
s. 530). Enligt densamma skulle produktplakatet upprätt¬
hållas, endast vid utomordentliga omständigheter få rubbas,
men genast träda åter i kraft, när orsakerna upphört.
Inga monopol eller förpaktningar skulle få gifvas eller
förekomma. Ingen drifva borgerlig rörelse, som icke vunnit
burskap. Om flera anmälde sig till erhållande af burskap
eller mästerskap, än staden kunde tåla, skulle på veder¬
börandes framställning därå fästas behörigt afseende. Lika¬
så skulle K. M. söka förekomma det förfång, som kunde
handtverkerierna tillskyndas genom fuskare, försvarskarlar
eller andra obehöriga. Stiidernas under namn af stadsjord
innefattade ägor skulle under dem bibehållas orubbade.
Slutligen bibehöllos städerna vid sin rätt att föreslå borg¬
mästare och välja rådmän m. m. samt vid sitt fria riks¬
dagsmannaval.
Uti öfverläggningarna vid frihetstidens slut om gemen- Borgarståndet
samma privilegier för de tre odalstånden eller åtminstone an - etd
de två näringsstånden deltogo äfven borgarne, men det är privilegierna.
fara värdt, att de grunder af frihet och jämlikhet, på hvilka
dessa förslag måste vara och delvis voro byggda, om det
kommit till verklighet, snart skulle befunnits oförenliga
med städernas enskilda intressen i fråga om näringarna.
— I afseende på det mindre borgerskapet och den lösa be¬
folkningen i städerna gälde i tillämpliga delar tjänstehjons¬
stadgan af 1723 och 1739 med dess stränga bestämmelser;
jfr längre fram under allmogen.
I det politiska lifvet tog borgarståndet en vida mer Borgarståndet
betydande del än förut. Särskildt betydelsefull blef dess och adeln.
öfvergång till hattpartiet vid riksdagen 1738—39 och den
förbindelse, som det då knöt med adeln. För ett fjärdedels
årbundrade blef den bestämmande för utvecklingen men
också ansvarig för dess missriktning. I början och slutet
räknades åter borgarne till adelns motståndare.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
