Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §72. Föreningen med Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 72. Föreningen med Norge. 675
tids uppsägningsrätt å hvardera sidan.! I öfrigt kunna rätts¬
förhållandena mellan båda rikena ordnas genom af hvar¬
andra oberoende författningar för hvardera riket, genom
samfälda lagar för båda rikena (t. ex. lapplagen 1883)
och genom s. k. ömsesidiga lagar med förbehåll t. ex. att
gälla, så länge motsvarande lag gäller i det andra riket
(t. ex. mellanrikslagen).
Unionen har utvecklats i en helt annan riktning än
stiftarne tänkte sig, och konungamakten har på grund af
dess olika ställning i Sverige och Norge ej kunnat häfda
unionstanken lika kraftigt i båda rikena. Hufvuduppgif¬
terna ha för Norge blifvit att på alla punkter göra den
själfständighet gällande, som unionsfördragen ej fullständigt
tryggade, och under denna sträfvan har föreningstanken
undanskymts. Unionsvapnet ändrades 1844, så att det
bättre uttryckte Norges likställighet, och dess användning
inskränktes. Norge fick samma år sin egen örlogsflagga,
skild från Sveriges,* och den kungliga titulaturen ändra¬
des i norska handlingar, så att Norges namn sattes först.
I de yttre symbolerna har Norge sålunda vunnit likställig¬
het. Om behandlingen af norska grundlagen, om interna¬
tionella traktater är redan nämndt. Men det är ej nog
därmed. I Norge har under senare år söndringstanken
mer och mer tagit fart; litet, om ens något, syftar åt ett
närmande, och 1814 års verk synes inom mindre än hun¬
dra år allvarsamt hotadt. De två stora unionskommittéer,
som tillsattes 1839 och 1865, ha till fullo utredt förenin¬
gens brister men deras förslag ej ledt till resultat, och
hvad den tredje unionskommittéen, af 1895, skall uträtta,
ligger, när detta skrifves, i vida fältet:
! Mellanrikslagar 1815, 1825, 1874, 1890.
2? Ursprungligen hade unionsvapnet inrymt ’/; åt Norge. Det
användes numera af konungen och konungahuset, sändebud och kon¬
suler samt på akter, som röra bägge rikena i ett. — Unionsflaggan
var från början Sveriges med de norska färgerna i ena fjärdedelen.
Den ändrades 1844 till likhet med unionsmärket i de vanliga flag¬
gornas hörn och användes endast som konsulats- och beskicknings¬
flagg samt som >»örlogsgös>.
Unionens ut¬
veckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
