Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Skolgosselifvet i Vesterås 1825 - 1828
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strelings grammatika. Ordböcker voro Sjögrens och
Lindbloms lexikaliska arbeten. Skriföfningar idkades flitigt, nemligen
temata (öfversättningar från svenska till latin). – I grekiskan
lästes Dahls grammatika och krestomati, hvarjemte hvarje
lördag lästes söndagens evangelium på grekiska. Skriföfningar
förekommo icke. Dahls grammatika föreföll mig underlig, och
hon gör så ännu. Jag har aldrig begripit, huru denna bok
har kunnat anses brukbar i skolor. Jag var och förblef klen
i grekisk grammatik och hade mycket ondt deraf, när jag som
student skulle studera grekisk litteratur. Denna undervisning
i grekiskan är för mig ett exempel, huru just på denna tid,
då ännu all skolbildning skulle grundas på latin och grekiska,
det likväl kunde hända, att just dessa hufvudämnen lästes
ganska ytligt och ofullständigt. Dock var undervisningen i latin
mycket bättre än i grekiskan. – I historia och geografi hade
vi ingen annan lärobok än »Regnérs begrepp», som var en
tarflig bok. Jag visste i dessa ämnen mycket mera, än som
stod i den boken. – Samma bok innehöll äfven ett stycke,
som kallades naturlära och bestod af några underrättelser i
populär stil, hvilka utgjorde den enda skymt af
naturvetenskap, som kom i fråga. – Euclides deremot upptog mycken
tid och var för mig tung, sur och svår. Jag var af naturen
dum i matematiken. Jag hade mycket svårt att förstå, hvad
en punkt, en linie och i synnerhet en vinkel betydde. Men
sedan det lyckats mig att få in i mitt hufvud dessa de första
förutsättningarna, begrep jag ganska väl bevisningen i Euclides,
men så snart boken var igenslagen, hade jag mycken fallenhet
att glömma bort alltsamman. Stort annat än minnesverk blef
det icke, och mödosamt var det. De qvällar, då vi hade
hemlexa i Euclides, fick jag vanligen sitta uppe till klockan tio,
innan lexan var inlärd. Jag var och förblef dålig i
matematiken, ehuru min lärare i skolan var en ganska skicklig
undervisare. Men jag kan likväl icke säga, att Euclides egentligen
föreföll mig tråkig. Lärgirig var jag i alla ämnen, äfven i
detta, men jag hade ingen fallenhet. Första boken i Euclides
genomlästes; längre sträckte sig ej skolans kurs. – I
skrifning öfvades vi efter förskrift. Jag hade dålig handstil och
blef derför förnedrad till att blott rita fristående bokstäfver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
