Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Skolgosselifvet i Vesterås 1825 - 1828
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sällsynt i denna klass. Sättet att använda riset var
handplaggor och vid stora tillfällen stut, det är stryk på bakdelarne
af pojkakroppen. Extra förplägning med örfilar och hårluggar
förekom knappt någonsin i högsta klassen. En särskild
tillämpning af skoltukten var, att gossar ur de lägre klasserna
uppkallades till rektorsförhör i öfversta klassen. Det var dessa
ransakningar, som Gother skötte med sådan vidlyftighet, att
deraf gjordes verkligt intrång på läsningen i klassen. Men
jag fann det ganska nöjsamt att vara åhörare dervid.
Ransakningen slutades gemenligen med handplaggor eller stut.
Somliga skreko, liksom när man sticker en gris, andra åter
hade »kurage» i kroppen och tego. Pojkar funnos, som voro
mycket illfundiga och slingrade sig af och an för att slippa
bekänna sanningen, och då kunde det hända, att nästan hela
lästimmen fick förflyta, innan man var kommen från ord till
verkligheter, det är handplaggorna och stuten. Argaste
formen skulle vara »stut för öppna luckor», d. v. s. att luckorna,
som funnos på väggen mellan klassrummen slogos upp, och
syndapalten basades i hela skolans åsyn. Men detta
afstraffningssätt brukades blott vid mycket stora förbrytelser; det
kom aldrig i fråga under min tid. Öfver hufvud gafs ej mera
stryk, än välförtjent var och slarfpojkakroppen kunde tåla.
En pojke, som icke kan tåla stryk, det måttligt är, är en
stackare, en mes. Okynniga pojkar, som behöfva stryk, är
aldrig brist på i skolorna. De äro till och med icke sällsynta
vid universiteten.
En särskild art af tukt var penalismen, d. v. s. att de,
som gingo på andra och tredje året i classis qvarta, agade
dem, hvilka gingo på första året. Det skedde med
handplaggor. Jag fick sådan undfägnad en eller annan gång, men
ej mera, än jag nog kunde tåla.
Svårare var att göra tjenst såsom cursor och vicarius.
Dermed förhöll sig så, att någon uppassare för eldning och
städning i skolrummen icke fans; detta skulle lärjungarne göra
sjelfva. Det gick i tur att vara cursor och vicarius, med
hvilka titlar betecknades befattningen att sopa golfvet, tända
ljusen, sköta eldbrasan. Jag, som var alldeles ovan vid allt
sådant och i alla mina dagar har varit särdeles otymplig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
