- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
211

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. G. S. L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vÄNSKAPsiDEALET. 211

sättet, är skrifvet med tanken på denne min ungdomsvän.
Det var mitt hjertas innerliga glädje, att, på samma gång jag
ville säga några tänkvärda ord till den ungdom, som nu lefver,
jag också flck hembära en offergärd åt minnet af den oför-
gätlige. Det, som läses i den tryckta skriften, är nära nog
afskrifvet ur dessa mina anteckningar om min egen lefnad.
Jag låter orden stå qvar äfven här, ty teckningen, som jag
vill göra, skulle eljest blifva ofullständig.

Jag talar först några ord om den anomali i mennisko-
naturen, som framträder i det tillstånd, jag kallar en bråd-
mogen ungdom.

Jag hörde ett yttrande af en bland mina vänner om denne
samme yngling, som mitt tal nu angår. Orden lydde så:
»Nog gifver han godt hopp om sig, men jag fruktar, att han
blifver bortskämd och kommer att lida af kroppslig och and-
lig brådmognad, som jag hatar värre än döden.» Dessa ord
plågade mig att höra, och de väcka ännu en pinsam känsla,
när jag erinrar mig dem. De innehålla en tanklös samman-
blandning af sanning och lögn. Med bortskämningen vet jag
icke hvad han, som sade orden, egentligen menade. Skulle
dermed menas, hvad man i dagligt tal gemenligen kallar att
vara ett bortskäm dt barn, d. v. s. en varelse, hos hvilken den
begynnande karaktersutvecklingen förderfvas af smicker, med-
gång och sjelfsvåld, så att karakteren blifver förslappad af
njutningar samt egenkär och inbilsk, så beror den faran på
sinnelagets art, som kan vara helt olika hos olika personer.
Det beror på den motvigt, som kan finnas mot frestelsen,
stark eller svag, i den sedliga karakteren. Hvad beträffar det
nu ifrågavarande exemplet, visste jag, att denna motvigt var
mycket starkare än frestelsen, och faran var ingen. Hvad be-
träffar, att ungdomens brådmogenhet bör hatas värre än döden,
så skulle jag med min egen personlighet blifva föremål för
ett dödligt hat. Jag talar således nu i egen sak, men det
må vara mig tillåtet att säga några ord till mitt eget och
mina likars försvar. Jag säger då, att detta talet, att en bråd-
mogen ungdom är värd att hatas värre än döden, är en stor
dumhet. Det betyder, att man skulle vända sig med hatets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free