- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
450

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

450 STUDENTFÖRENINGEN VÅRTERMINEN 1847.

heten hos de mägtige mot föreningen var oförminskad, men
jag får göra dem den rättvisan, att de just icke gjorde oss
något förfång. Vi fingo lefva i fred vårt stilla, beskedliga lif.

Erkebiskop wingård hade väl hållit ett litet förhör med mig

på hösten 1846, men intet ondt gjorde han oss, och de mägtige
skulle väl icke heller kunnat göra oss något ondt, ty vi aktade
oss noga för att reta dem, och vi kände ingen frestelse att
förlöpa oss.

Jag nämde ett litet förhör hos erkebiskopen. Ja, dermed
var det så, att jag blef efterskickad, han ville tala vid mig.
Talet angick studentföreningen, erkebiskopen ville veta hvilka
farliga saker ^der förehades. Jag beskref föreningens lif, sådant
det verkligen var, och erkebiskopen måste gifva sig till freds,
men han undrade dock, om vi ej hade några »arrierepenséer».
Detta kunde jag med godt samvete förneka; gossarne i student-
föreningen hade knappt några »penséer» alls, hvarken »arriere-
penseer» eller andra. De voro unga, glada, hyggliga gossar,
men som ej tänkte långt framför sig. Meningen var just, att
studentföreningen skulle sätta några tankar i deras hufvuden,
tankar på sådant, som verkligen angick dem, deras studier
och sedliga lif.

Ett bestyr fick jag, som var besvärligt, men nöjsamt till-
lika. Vi önskade lifligt att kunna ställa studentföreningen i
förbindelse med de äldre vid universitetet. Vi hade ringa
eller ingen förhoppning, att detta skulle lyckas, ty de äldre
voro dels illasinnade mot oss, dels likgiltiga. Men vi voro
mycket angelägna att låta dem veta, att vi från vår sida alls
icke ville draga oss undan från dem eller vara på något sätt
uppstudsiga mot dem. Derföre beslöto vi, att en bestämd in-
bjudning skulle utgå till samtliga professorer och adjunkter,
att de måtte ansluta sig till studentföreningen. Vidare beslöto
vi, att inbjudningen icke skulle utföras genom en till dem
samteligen utgifven skriftlig adress, men framställningen skulle
göras muntligen, så att dessa herrar tillfrågades en och en i
sänder, om de ville taga del i studentföreningen eller icke.
Jag, som nu en gång för alla var blifven studentföreningens
iastdragare, var den, som skulle göra detta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free