Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Mitt lif såsom akademisk adjunkt 1850 - 1856
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472 BESTYRET MED STUDENTEXAMEN.
blef ej så svårt, som jag hade tänkt mig, ty när tiggeriet sak-
nade all skymt af verkligt skäl, stålsatte jag mig obevekligt.
Men såsom allmän grundsats följde jag den domareregeln, att
hellre fria än fälla i tvistiga mål. Och när jag hade framför
mig ett afgångsbetyg írån offentligt läroverk, afvek jag icke
gerna derifrån. Stundom måste detta dock ske, ty det hände,
att examen inför mig alls icke motsvarade det medförda betyget,
och då nu examen var anbefald att hållas, måste väl betyget
gifvas med afseende på det sätt, hvarpå denna examen utföll.
Jag måste väl gifva sådana betyg, som motsvarade det sätt,
hvarpå mina frågor blifvit besvarade. Och jag erfor äfven
någon gång, huru lättsinnigt elementarläroverkens lärare kunde
gå till väga. Jag minnes ett tillfälle, då en yngling fram-
trädde med afgångsbetyget »med beröm godkänd», men befans
vara så usel i kunskapen, att det blef för mig omöjligt gifva
honom högre betyg än »försvarlig». Jag uttryckte mm för-
undran, huru han kunnat få ett så högt afgångsbetyg, då han
var så klen. Han förklarade saken på ett sätt, som icke
hedrade hans lärare. Denne mannen hade nemligen gifvit
honom det vackra betyget på god tro utan föregående af-
gångsexamen, mot löfte af ynglingen att före studentexamen
genomgå för sig sjelf en repetitionskurs, men detta hade icke
kommit att blifva något af.
Studentexamen betraktades vid akademien såsom ett tungt
besvär; jag hörde uttryck af verklig medömkan med examina-
torerna, som skulle draga den tunga bördan. Ja, bördan var
verkligen tung, så länge man hade henne öfver sig, men detta
inträffade blott på vissa bestämda tider, fyra gånger om året;
deremellan var man ledig. Der voro två examensperioder för
hvarje termin, en i början af terminen och en i slutet. Då
var arbetet sträfsamt; examineringen upptog fyra timmar hvarje
dag, men det hände ganska ofta, att vi, för att medhinna den
stora mängden, måste hålla dubbel examen, d. v. s. examinera
sexton ynglingar i stället för åtta, som var det vanliga antalet.
Då flngo vi examinera i åtta timmars tid i stället för fyra.
Och det var icke nog med dessa timmar. Det var nemligen
en sedvänja, att de, som gjorde anspråk på högsta betyget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
