Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Mitt lif såsom professor i Lund 1856 - 1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530 INTRÄDESTALET I VITTERHETSAKADEMIEN.
och rymliga såsom himlahvalfvet, andra äro trånga. Somliga
äro beskedliga samveten, som låta ackordera med sig; somliga
åter äro mycket envisa. - Jag vet nog, hvad jag tänker på,
när jag skrifver detta.»
För öfrigt flck jag under detta året, 1858-59, ett nytt
arbete mig ålagdt i följd deraf, att jag var blifven invald till
ledamot af Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Alcademien.
Detta fägnade mig visst, men det förundrade mig äfven, ty
om jag undantog min prisskrift i Svenska akademien, visste
jag mig just icke hafva gjort något, som kunde påkalla upp-
märksamhet af en lärd och vitter akademi. Och jag blef be-
kymrad, ty med egenskapen af nyvald ledamot följde skyldig-
heten att vid inträdet meddela en vetenskaplig afhandling.
Och jag visste icke, huru jag skulle kunna komma å väg med
något sådant. Här borde vara en på lärd forskning grundad
»specialafhandling» öfver något begränsadt ämne. Ett sådant
arbete såg jag mig svårligen kunna göra färdigt inom den
föreskrifna tiden, ett år, och att öfverskrida den tid, som före-
skrifven var, ansåg jag oanständigt, ehuru jag nog trodde, att
en eller annan lärd man så hade gjort, men jag ville icke
följa dåliga exempel. Det kunde ock vara ovisst, huruvida
det, som skulle göras, hade blifvit bättre gjordt, i fall jag
hade olofligen tagit mig längre tid, d. v. s. gjort mig till en
akademisk sölkorf. Jag tänkte både hit och dit, och slutligen
stannade jag dervid, att jag tog ett stycke af mina föreläs-
ningar i Sveriges historia under Gustaf den förstes regering
och utarbetade det uttagna stycket med mera utförlig forsk-
ning i källorna, än jag förut hade förehaft. På detta sätt
uppkom verkligen en afhandling »om konung Gustaf den förste
och hans tidehvarf, särdeles de tvenne första s. k. Dalkarls-
upproren». Jag uppläste en del deraf såsom inträdestal i
slutet af sommaren 1859, då jag var i Stockholm. Många
voro icke de, som hörde den läsningen: de voro tre personer,
akademiens sekreterare Hildebrand, excellensen Sparre och
min vän Bowallius. - Afhandlingen är icke illa skrifven,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
