- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
615

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Min lefnad sedan jag ej mera är professor, 1881 - 1887

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


XVII.

Min lefnad sedan jag ej mera är professor,
1881–1887.

(Sextiofem till sjuttioett års ålder.)



Minnen från de sista lefnadsåren. – Ålderdomens enslighet. –
Litterära och vetenskapliga arbeten. – Inre lif.


En sak, som icke angick mig, men hvari jag fruktade att
blifva ofrivilligt inblandad, var utnämningen af min
efterträdare
. Det var icke otänkbart, att Skytteanska stiftelsens
patronus kunde vilja inhemta ett utlåtande af mig. Så skedde
äfven. Patronatet utöfvades af dem, som voro förmyndare för
den verklige patronus, hvilken var en minderårig yngling. En
medlem af förmynderskapet, f. d. statsrådet v. Ehrenheim, bad
mig namngifva några personer, som jag ansåg kunna komma
i fråga. Jag beslöt att inskränka mig till dem, som förut
tillhörde universitetet, och jag nämde de tre namnen, som i
alfabetisk ordning voro: Alin, Annerstedt, Montan. Jag var mycket
glad, att jag ej var uppfordrad att gifva ett bestämdt förord
för någon viss person; jag skulle nemligen haft stor svårighet
att bestämma mig för någon viss bland de tre. En tänkbar
möjlighet fans, att professor Odhner i Lund skulle anmäla sig
såsom sökande. Men detta ansåg jag ej sannolikt, och det
inträffade icke heller. Annerstedt önskade icke erhålla platsen,
men emellan Montan och Alin var frågan öppen, och goda
skäl funnos så för den ene som den andre. Jag var öfvertygad,
att hvilkendera som än blefve utnämd, var han en
värdig man.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free