Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värme åter skullo göra dem ljusare och klarare. Experimenten visa, att detta icke håller
streck som en allmän regel. Hos P. phlaeas är inverkan den motsatta till den hos V. urticae.
I båda de nämnda fallen af direkt temperaturinverkan är det, såsom Weismann
framhåller, uteslutande vingarnas öfversida som påverkas, medan åter den undre, som hos
dagfjärilarna kan anses för företrädesvis adaptiv, d. v. s. afspeglande organismens sträfvan att
i ett eller annat afseende afpassa sig efter omgifvande naturförhållanden, i dessa fall visar
sig oförändrad. Vid den s. k. adaptiva årstidsdimorfismen visar sig däremot, åtminstone
i vissa fall, en mer eller mindre betydande olikhet på bakvingarnes undre sida. Så är fallet
med en del indiska gräsfjärilar (Satyrider), hvilka under den varma och fuktiga årstiden
uppträda med talrika ögonfläckar på bakvingarnas undersida, medan den andra årsgenerationen,
som visar sig under den torra och mindre varma årstiden, har få eller inga ögonfläckar.
Uppträdandet af så invecklade teckningsmönster som ögonfläckar hos den ena generationen
kan knappast tänkas bero på någon direkt inverkan af värme och fuktighet. Dessa klimatiska
faktorer kunna ej vara den verkliga orsaken, utan blott den yttre påverkan, som förmår det
inre, medfödda anlaget till utveckling, ungefär på samma sätt som man svårligen kan tänka
sig kölden vara den verkliga orsaken till björnens vintersömn, utan endast den yttre
omständighet, som väcker till lif det för arten nyttiga anlaget att i dvala tillbringa den tid af
året, då näringsförhållandena ställa sig svårast. Hvilken fördel det kan vara för den ena
generationen att vara utrustad med ögonfläckar och för den andra att sakna sådana, därom
vet man alls ingenting. Betydelsen af ögonfläckar är öfverhufvud taget en af de
svårbegripligaste punkterna i djurteckningens i allmänhet så svårbegripliga kapitel.
Samma svårigheter möta, då det gäller att förklara betydelsen af olikheten mellan
generationerna hos Pieris napi och Vanessa levana. Att olikheterna äfven här äro af adaptiv
natur, d. v. s. så småningom förvärfvats såsom en för arten ur någon synpunkt nyttig
anpassning efter under olika årstider rådande naturförhållanden, anser Weismann nu vara
sannolikt, särdeles då hos Vanessa levana olikheterna ej ligga i mörkare eller ljusare
nyansering af samma teckning, utan i en helt olika teckning för de båda generationerna. Men
hvari själfva anpassningen består kan han ej upplysa om. Endast antydningsvis framhåller
han, att vårgenerationens färg möjligen skulle kunna vara döljande i sådana omgifningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
