Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som den om våren med torra löf betäckta skogsmarken, samt att sommargenerationen i färg
och teckning äger en viss likhet med Limenitis sibylla (taf. 1, fig. 2), hvilket leder tanken
på de fenomen i djurvärlden, som man plägar beteckna såsom »mimicry» , d. v. s. förklädnad
till likhet med någon annan art, som till följd af några särskilda egenskaper ej är utsatt för
någon förföljelse. På samma gång medgifver han likväl, att vi ej ens känna om Limenitis
sibylla är att räkna bland dessa s. k. immuna arter, samt att levanas lefnadssätt är alldeles
för litet kändt för att man skulle kunna afgöra, på hvilket sätt vårgenerationens färg och
teckning just om våren kan medföra någon fördel för arten.
I alla händelser anser sig Weismann böra hos fjärilar, som visa adaptiv årstidsdimorfism,
förutsätta, att anlag till två olika färgteckningar finnas medfödda hos hvarje individ.
Hvilketdera af dessa anlag som kommer till utveckling, beror på de yttre omständigheterna under
utvecklingstiden (i de flesta fall under pupptiden). Köld främjar utvecklingen af anlaget till
vinterformen; värme bringar anlaget till sommarformens teckning till utveckling.
Med ofvanstående i försiktiga ordalag uttalade antydningar och förmodanden gör
Weismann ingalunda anspråk på att ha lämnat någon slutgiltig eller uttömmande förklaring på
årstidsdimorfismen. Dock har han mer än någon annan bidragit till kännedomen om denna
gåtlika företeelse, som rätt förklarad sannolikt skulle sprida ett betydelsefullt ljus öfver en
af de viktigaste frågor, med hvilka den biologiska vetenskapen sysslar, frågan om arternas
uppkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
