- Project Runeberg -  De viktigaste strömmarna i den nutida svenska literaturen /
9

(1891) [MARC] [MARC] Author: Tor Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De viktigaste strömningarna i den nutida svenska literaturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

författarne erbjudit sig ett rikt fält för studium och skildring,
och ännu torde det icke på långt när vara uttömdt.

Dessa ofvan anförda riktningar, den som rör sig med sociala,
religiösa och andra samhällsproblem, den psykologiska och
folklifsskildringen torde vara de viktigaste och mest framträdande
inom den yngre svenska novell-literaturen. Bland de författare,
som här gjort sig bemärkta, vare sig inom ett eller flera områden,
kunna nämnas fru Edgren, nu d:ssa di Cajanello, Gustaf af
Geijerstam, Ernst Ahlgren, Georg Nordensvan, Oscar Levertin,
Ola Hansson, Axel Lundegård, Anna Wahlenberg m. fl.

*     *
*



Den poetiska literaturen inom den nu behandlade perioden
är icke mycket betydande, hvarken till sitt omfång eller till sin
halt. Det är prosadiktningen som dragit till sig de flesta
krafterna. Under det att det förut varit snart sagdt regel att en
författare debuterat med en diktsamling, har nu regeln varit
den att debuten bestått i en samling skisser. Anledningen till
denna den poetiska formens tillbakasättande är säkerligen att
söka i literaturperiodens så att säga praktiska karakter, dess
sysslande med frågor, som svårligen lämpa sig för poetisk
behandling, dess sträfvan efter objektivitet, dess motvilja för
att låta det egna jaget direkt framträda. Och detta har gifvit
sin färg äfven åt den poesi, som framkommit. Den har varit
beskrifvande eller berättande, den har gifvit små landskapstaflor
eller novelletter, satta på vers, den har, äfven den, sysslat med
de stora samhällsfrågorna, men den har nästan skyggt undvikit
att gifva luft åt de personliga känslostämningarna. Lyriken
inom den intar en mycket ringa plats, — den lyrik som är
personlighetens uttryck.

På sista tiden synas tecken tyda på att en förändring i
detta afseende är på väg att inträda, något som jag längre
fram närmare skall beröra.

Jag nämner här namnen A. U. Bååth, Edvard Fredin, Ola
Hansson, Daniel Fallström m. fl.

Den dramatiska diktningen slutligen har icke heller räknat
många idkare och icke någon, som uteslutande ägnat sig däråt.
På våra scener har länge den fransyska och den tyska
dramatiken varit förhärskande, på den Kungliga eller som den nu
heter Dramatiska teatern den fransyska komedien, på
småteatrarna den franska farsen och den tyska possen. Så har man
då och då stuckit emellan med Ibsens och Björnsons dramer,
mera sällan med något svenskt originalarbete.

Den af de yngre författarne, som visat den största
dramatiska begåfningen, är otvifvelaktigt August Strindberg, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlitstrom/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free