Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej, fåfonv få ofta nutiden, föka denna inom romanens och
diktens. I deffa* förhållanden ligger ockfå anledningen
dertill, att, när fent omfider en fvenfk profadikt uppkom,
hemtade hon aldrig fitt ämne i egentlig mening från
femtiden eller lifvet i Sverige, utan ftröfvade alleftädes
omkring och rörde fig inom förflutna tider. Berättelfen
och romanen var, med ett ord, icke ett verkligt
ethilkt-efthetifkt behof,, utan en modefak, en fpråk- och
välta-lighetsöfning, ett undervisningsmedel eller något dylikt,
och det i än högre grad än poefin. Men vi må ej
der-före allt för hårdt klandra våra förfte romanförfattare.
Hela femtiden företer med få undantag femma anblick.
Det var förft fenare tider förbehållet att i hela fin
betydelfe uppfatta romanen fåfom konftform, och flertalet
äfven af nutidens romaner och berättelfer höjer fig ej fe
ofantligt öfver våra förfäders, att vi derför böra med
förnämt förakt nedblicka på dem.
Men om äfven nationallynnet och de yttre
omftän-digheterna ej voro gynnande för framkallandet af en
in-hemfk roman- och berättelfelitteratur, få alftrade dock
det behof af tidsfördrifsläsning, hvilket alltid förefinnes
hos hvarje på en vifs grad af odling ftäende folk, en
jemnförelfevis tämligen ftor mängd öfverfättningar. Som
vi redan anmärkt, införlifvades under hela 1600-talet den
ypperfta delen af medeltidens till folkläsning öfvergångna
diktfkatter med värt lands litteratur; och deffö folkböcker,
ftundom af ganfka betydligt omfång, omtrycktes i
mångfaldiga upplagor under hela den period, med hvilken vi
nu fyflelfätta ofs. Men till deffa mer konftlöfa
berättelfer iluter fig nu jemnväl en femling romaner och
noveller, ofta af femtidens meft berömde författare och
re-prefentanter för näftan alla riktningar inom profadiktens
vida rike. Denna öfverfättningslitteratur är fårdeles
fortjent af uppmärkfamhet, då den få fmåningom forberedt
den inhemfka profadiktens uppträdande och högft
vä-fentligt bidragit att gifva henne fin riktning och hela
karakter. Förnämligaft är den delen af denfamma, fom
utkom före omkring 1750, af vigt, och vi vilja derföre,
innan vi öfvergä till betraktandet af den fvenfka
berättelfen, kafta en häftig blick på denna litteratur.
Redan under tiden före 1720 finna vi några ftrödda
öfverfättningar af romaner och noveller, fom ej kunna
räknas till egentlig folkläsning. Så utkom t. ex. APULEJI
Pfychc, öfverfatt af borgmäftar MÅRTEN CHRISTOFERSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
