Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Holbein i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holbein i England.
I det kungliga slottet Whitehalls kapell i London var den dagliga morgonbönen nyss slutad.
Konung Henrik VIII hade på några dagar icke visat sig där. Han ansågs vara i högsta grad
förtörnad på presten Glending, hvilken vid uppläsandet af en af konungen egenhändigt författat utredning
öfver påfvens förhållande till verldsliga furstars kyrkliga öfverhöghet tillåtit sig vissa afvikelser från
afhandlingens ordalydelse. Att dömma af den andliges betänksamma, nedslagna min tycktes denna
omständighet också verkligen vara orsaken till Henrik VIILs uteblifvande från gudstjensten.
I konungens ställe gaf drottningen, Anna Boleyn, genom sitt uppstigande signal åt de
närvarande att lemna bönsalen, och i ett långt tåg följde hofdamerna efter henne. Konungens broder,
lord Rocheford, ämnade just ställa sig i spetsen för herrarnes procession, då plötsligt en äfventyrlig
figur sprang fram, svängde en färla och gravitetiskt tog plats framför lorden. Det var konungens
narr, som fick det infallet att företräda sin "herr kusins", Henrik VIILs ställe.
"Stanna bakom, ni, käre broder", menade narren, i det han vände sig om och gjorde
grimaser åt den stolte lorden. "Min kusin Henrik låter sig hällre företrädas genom mig än genom
någon annan, allraminst af er."
Lord Rochefords ansigte mulnade. Han kastade en hastig blick på den just nu utträdande
drottningen och tycktes försjunka i djupa tankar.
Under det de församlade stego upp för de breda trapporna till de öfre gemaken i slottet
som då för tiden var en helt annan byggnad än det nuvarande Whitehall, blef drottningen stående
i den med trämosaik utsirade vestibulen. Bredvid henne stodo två af hennes favoritdamer, Lady
Margaret Everley och den franska grefvinnan de Mailleron.
Anna Boleyn var en imponerande gestalt med fylliga former, hvilka dock ej öfverskredo
gränsen för det behagliga. Af synnerlig skönhet var hennes hals, som efter franskt mod var djupt
blottad och omgifven med en uppstående spetskrage. Själfullhet och lefnadsmod strålade ur hennes
stora blixtrande ögon; ett förtjusande småleende sväfvade på hennes läppar, och den ungdomliga
friskheten af hennes anletsdrag lät alls icke ana de tretio år, som hon redan uppnått. Hennes
tjocka bruna hår var uppkammadt öfver pannan och bildade kring ansigtets fina oval en yfvig infattning.
En liten sammetsbarett, rikt smyckad med pärlor, betäckte hennes hjässa. Hofdamerna buro liksom
drottningen inga efter den tidens klumpiga engelska snitt förfärdigade drägter, utan voro klädda efter
franska modet och i ljusa tyger. Lady Everley var en utomordentligt skön blondin med en hy så
skär, att den kunnat bringa en målare till förtviflan, då däremot grefvinnan de Mailleron hade
nattsvarta ögon och om möjligt ännu svartare hår samt brunaktig hy. De tycktes oaktadt sitt nyss
slutade allvarsamma förehafvande lika muntert stämda som drottningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:53:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tafvelga/0055.html
