Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Paulus Rubens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTNÄRS-BIOGRAFIER.
7
Då han åter trädde ut i lifvet, hade den kalla, dystra norden förlorat sin sista
dragningskraft för honom. Språket ljöd för hans afvända öra främmande och sträft, klimatet var honom
motbjudande, ingen verld af ren och fri skönhet smålog emot honom; och sålunda drogs han med alla
sitt väsens fibrer tillbaka till Italien. Men fursteparet i Nederländerna uppbjöd allt, för att qvarhålla
honom i sin närhet. Albrecht och Isabella hedrade honom med det mest smickrande mottagande,
förärade honom en guldkedja med sina medaljonger, trehundra gulden värd, och sökte genom ett
årligt arvode af femhundra gulden vinna honom för sin tjänst. Svårligen skulle dessa anbud hafva
fängslat honom; men hjärtat, nyss beröfvadt det käraste, längtade efter någon ersättning — och hade
funnit en sådan. Han samtyckte — med det vilkor, att han i stället för vid hofvet i Briissel skulle
få bo i det konstberömda Antwerpen, hans andra fädernestad; han ville lefva fritt för sin konst och det
nya egna hem, som han stod i begrepp att grundlägga. Eedan i Oktober 1609 gifte han sig med
Isabella Brandt, dotter till sekreter Jan Brandt i Antwerpen. Han uppbygde ett hus åt sig efter
egen plan med en omkostnad af 60000 gulden. Också bar det i hvarje afseende prägeln af en äkta
konstnärsboning och erinrade till form och karakter lifligt om Italien, så vidt som hänseendet till det
nordiska klimatet tillät. Konsten hade rik andel i den dyrbara utstyrseln af hans nya hem. Sjelf
prydde han fasaden med fresker, och hufvudrummen i det inre lifvades af alla slags konstverk, antika
som moderna, för hvilkas anskaffande han icke skydde till och med betydliga uppoffringar.
Här utvecklade nu Rubens en så väl till produktiviteten som den konstnärliga fulländningen
i lika hög grad utmärkt och förvånansvärd verksamhet. En af hans första målningar var en "helig
familj" för ärkehertig Albrechts privatkapell, måhända den skönaste framställning af detta ämne, som
Rubens någonsin åstadkommit. Framgången af detta arbete var utomordentligt och föranledde en
riktig flod af de mest hedrande och lönande uppdrag. Ty originaliteten och friskheten, mästerskapet
och effekten af hans bilder ställde alla till och med de dittills mest berömda samtida målares arbeten
djupt i skuggan.
Det nästa stora arbetet uppdrogs åt honom genom ärkehertigen på beställning af den
förnäma andliga Ildefonsorden. Det var en stor altartafla, på hvilken jungfru Maria räcker ordens
skyddspatron "casulan", med ärkehertigens och ärkehertiginnans porträtter på flyglarne (finnes nu i
Belvedere i Wien). Det rättmätiga bifall, som det utomordentliga arbetet vann, var så stort och
allmänt, att Rubens blef upptagen såsom medlem i orden. Den börs med pistoler, som genom
ärkehertigen öfverlemnades åt honom såsom honorarium, afslog han och åtnöjde sig med den
erbjudna äran att få bli intagen i deras orden.
Herskade i detta verk en lugn och innerlig stämning, så följde omedelbart derpå ett annat,
hvari den djupaste rörelse och det väldigaste patos uppenbarade sig, nämligen "korsets uppresande",
en kolossal målning af öfverväldigande effekt, så väl genom ögonblickets högt dramatiska spänning,
som genom motsatsen af stora ljus- och skuggmassor.
Ungefär till samma tid kan man hänföra den fryntliga tafla i mlinchenerpinakoteket, hvilken
föreställer mästaren sjelf och hans maka, ett stumt och dock vältaligt vittnesbörd om den husliga
lycka, åt hvilken han hade att glädja sig och hvari vid denna tid ännu endast fattades välsignelsen
af små uppväxande arfvingar. Först år 1614 skulle föräldrarnes hopp uppfyllas genom födelsen af
en son, hvilken i dopet uppkallades efter sin gudfader ärkehertig Albrecht. Den andre sonen
Nicolaus föddes 1618. Rubens målade sedermera bägge, ännu såsom gossar, i kroppsstorlek och klädda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
