Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teosofien såsom kulturfaktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
allt för vida för att mängden af människor för närvarande
skulle kunna uppfatta mer än några af deras konturer.
Det ligger i Sanningens väsen, att hon för det mänskliga
sinnet ter sig såsom oändlig. Men detta torde väl ingen djärf-
vas tillvita henne såsom ett fel, en ofullkomlighet! Det ligger
emellertid i öppen dag, att Sanningen kan gifva mera af sitt
väsen åt den högre utvecklade anden än åt den lägre utveck-
lade, alldeles i analogi därmed, att ett hektolitermått i sig kan
upptaga mer af världsoceanens innehall än ett litermatt. Det
är likväl ur samma Sannings ocean, som alla människor, hur
olika utvecklade de än äro, hämta den dryck, som ensam kan
tillfredsställa, nära och än vidare utveckla deras högsta och
ädlaste lifsbehof. Men häraf följer ingalunda, att det är samma
mått af Sanning, som alla människor för närvarande tarfva.
Tvärtom torde måttet vara växlande för hvarje individ likasom
för hvarje tid. När vi fördenskull t. ex. få höra talas om, att
en viss fastslagen religion måste vara Sanningen själf, därför
att den — såsom det heter — tillfredsställer de stora massor-
nas andliga behof; så finna vi häruti en kärna af sanning, om-
spunnen med ett nät af villfarelse.
Sanningskärnan är den, att det ifrågavarande religionssyste-
met ursprungligen på ett efter massornas för handen varande ut-
vecklingsgrad och fattningsgåfvor lämpadt, konkret åskådligt sätt
afpassat ett visst mått af evig sanning, ehuru denna så att säga
iklädts former, gestalter af kött och blod, alldeles såsom under
sagans framställningssätt barnet får till lifs en mängd goda tan-
kar, hvilka för dess outvecklade fattningsgåfva afpassats i lämp-
liga konkreta former. Därför vore det för visso ännu mer dår-
aktigt att beröfva massorna tron på den konkreta religionens
sanning än det vore att låta barnen inse, det sagorna äro bok-
staflig lögn och bilderböckerna eländigt skräp.
Den villfarelse åter, som ligger i att sätta en dylik fast-
slagen uppfattning lika med Sanningen själf, är tydligen, att
man med detsamma äfven sökt begränsa Sanningens oändliga
väsen inom den ram, som af mänsklig uppfattning fastslagits
omkring en viss fas i den mänskliga utvecldingsbanan. Men
därmed har man afklippt utvecklingstanken. En sådan religion
skall därför oupphörligen komma i konflikt med nya tiders nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
