Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runebergs minne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vorden psalmdiktare, lefde sig in i Davids, band lika
litet hans vingar, som den nordiska flyttfågeln uti Egypten
kvittrar en främmande ton. Det enda band han
underkastade sig, och äfven detta med reservation, var den
kyrkliga uppfattningens fordringar uti psalmen.
Till yngre års inflytanden på Runebergs sångmö
måste man räkna de främmande folksånger, af hvilka
ett så stort antal öfversättningar, utom de särskildt
ut-gifna serviska, ingå i diktsamlingen: från England,
Skottland, Tyskland, Böhmen, Lithauen, Ryssland, Ny-Grekeland,
Grönland, Lappland, Madagaskar. Detta var en skalds
resor, hvilken för öfrigt aldrig, utom en enda kort
utflykt till Sverige, öfverskridit sitt lands gränser. Han
reste i andens världar. Fri som skyarnas lärka i denna
oändliga rymd, hvilken ieke bindes af tidens eller
rummets inskränkningar, lärde han sig känna gamla och nya
folk i de spår deras ande efterlämnat och blef, under
dessa resor, mera förtrogen med mänskligheten, än
mången som under en stor del af sin lefnad kringflackat
världen. Själf folkelig och älskande hvarje oförkonstlad
yttring af folkanden, mottog han af dessa intryck,
understödda af en mäktig fantasi och höga förebilder, den
universella, den objektiva uppfattning af lifvet, som
antikens studium redan hos honom grundlagt. Utan
dem, utan denna förtrogna bekantskap med olika folk,
hade han aldrig blifvit den folkskald, som med lika
objektiv sanning besjungit österns och västerns olika
lifsåskådning. Hvad honom brast i personlig bekantskap
med en annan natur var endast egnadt att bévara
intrycken af eget land i dess fulla friskhet. Han hade
aldrig lärt genom den flyktiga jämförelse, som är så
vanlig hos turister i denna beresta tid, att hvarken
förringa eller öfverskatta hemlandet: för honom förblef det
17. — Topelius, Smärre skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
