Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik Pacius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missräknade sig under en paus, den tiden han spelte
första fiolen i Stockholms kungliga teater, och drog ett
stråkdrag två takter för tidigt. Effekten blef sådan, alt
hela orkestern kom af sig.
Ställ en målare vid hans staffli och säg till honom:
här är landskapet, här är duken, men färgerna får du
göra själf, och penseln får du plocka hop, strå efter
strå. Sådan var Pacii ställning, när han kom till vårt
land, och länge därefter. Mycket intresse, men ingen
uppfattning, många anlag, men ingen skola, många
försök, men ingen öfning. Han skulle föra stora krig med
oöfvadt landtvärn, vara fältherre för en armé, som först
måste lära sig marschera. Därtill ännu brist på disciplin:
tenorerna blefvo borta, basarna rosslade efter nattvak
och punsch, sopranerna sjöngo c, där de skulle sjunga
cis, gardisterne i orkestern hade supit sig fulla och
tyskarne gjorde myteri. Detta bragte fältherren med
hans häftiga lynne mången gång till förtviflan;
ylleskjortan måste ombytas efter hvar repetition. Men gå
skulle det, oeh det gick.
I Kung Carls jagt medverkade nittiosex amatörer,
som inöfvats vid sjuttiofyra repetitioner.
Generalrepetitionen hade gått illa: när Pacius höjde taktpinnen till
ouverturen vid första representationen, stod han blek som
en lifdömd. Men första akten gick mot förväntan väl,
och den andlösa spänningen förbyltes i jubel. Efter
operans slut samlades deltagarne i kostym. En sådan
hänförelse hade ingen närvarande upplefvat. Bekanta och
obekanta föllo hvarandra om halsen, och samma kväll
tecknades de första aktierna till ett nytt teaterhus i
Helsingfors. Det var musikens första ungdomskärlek i Finland.
Snart trettionio år ha förgått sedan denna oförgätliga
kväll, som blef medelpunkten i Pacii konstnärslif, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
