Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - En historia från Halland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLL OCH MÄNNISKOR
nyhet. Det var något i hennes ton, som om hon gjorde narr
av honom.
— Det kom en vagn, full av tattare, körande förbi just
nu, då Jan och jag stod på gården. De ropade till Jan, och
han svarade dem.
— Det är då väl inte förbjudet att tala med tattare, sa
modern och lät ganska ointresserad.
— Nej, men de ropade till honom på tattarspråket, och
han svarade. Jag kunde inte förstå ett ord.
— Och nu menar du väl, att eftersom Jan förstår
tattarspråket, så är han själv en tattare, sa modern med den
sorglösaste ton i världen och utan att upphöi% med arbetet.
— Tror du inte det också? sa gossen.
Han blev förundrad över att modern tog detta så lugnt.
— Blir du inte tvungen att skicka honom bort från
gården? frågade han, för han hade alltid hört, att det var
omöjligt att ha en tattare i sin tjänst. Han kom ihåg faderns
förtvivlan den där gången, då tattarna hade varit där och han
fann huset utplundrat vid hemkomsten. "Jag trodde, att den
här gården var nog hemsökt redan förut", hade han sagt.
"Jag trodde, att det var nog med sanden, ska nu tattarna
också komma över oss?"
Längre fram på kvällen hade fadern ropat Sigurd till
sig. Han hade ställt honom mellan sina knän och börjat
tala med honom om tattarna. "Kom ihåg vad jag säger dig",
hade han sagt, "och glöm det aldrig! Du ska akta dig för
att ha något att göra med tattare, för de är inte som vi
andra, och de blir aldrig som vi. De har något vilt i
sig, så att de inte kan förmå sig att bli boende under tak,
utan jämt ska de stryka omkring på landsvägen. De kan
inte bli så pass tama, att de kan göra ordentligt arbete,
utan de vill leva av hästbyte och kortspel, när de inte
tigger eller småstjäl. Och kommer en tattare så långt, att han
arbetar, så ska du aldrig se, att han gör något nytt, utan han
vill bara flicka och lappa på det, som är gammalt."
Sigurd såg fadern tydligt för sig, såsom han var, då
han sade detta. Han hade varit högtidlig, och orden hade
fallit tunga och hotfulla. "Kom ihåg detta, att du ska aldrig
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
