Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Tomten på Töreby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TOMTEN PÅ TÖREBY
ju ung och stark, du får dig snart både häst och gård på
annat håll.
Hela tiden, som hushållerskan hade stått där, hade hon
undrat vad det stod på med den dörren, som från salen
ledde ut i förstugan. Gång på gång öppnades den på glänt
och slöts igen. Men varje gång Silfverbrandt gick förbi den
där dörren, föreföll det, som om en liten hand stacks in
genom öppningen och vinkade åt honom.
Silfverbrandt gick förbi dörren flera gånger utan att
märka något, men så blev han stående och stirrade på den.
— Nå, kommer du nu? frågade Duwe.
— Jag är tillbaka om ett ögonblick, sa Silfverbrandt
och gick ut i förstugan.
Hushållerskan gled tyst som en skugga bort från
salskammardörren. En sekund därefter stod hon inne i
skafferiet med ansiktet tryckt mot ett litet fönster, som vette ut
mot förstugan.
Där stod Silfverbrandt lutad över tomten. Gamlefar höll
en liten lykta i handen, och från den spreds en smula ljus i
det mörka rummet.
— Vad ger du mig, om jag lagar så, att du vinner igen
gården? frågade tomten.
— Jag ger dig vad du vill, sa Silfverbrandt,
Tomten stoppade handen i fickan och tog fram ett par
tärningar.
— Om jag lånar dig de här tärningarna och du spelar
med dem i natt, så tror jag nog, att du vinner igen gården,
sa han till Silfverbrandt.
Silfverbrandt sträckte ut handen.
— Ge hit! Ge hit! sa han.
— Du får dem bara på det villkoret, att du i morgon
spelar med mig om en insats, som jag själv bestämmer,
sa tomten.
Just i detta ögonblick skrek den stackars ugglan högt
och hemskt. Silfverbrandt såg upp och lyssnade.
Den gamla hushållerskan märkte hur tomtens ögon
började gnistra elakt och hatfullt. Hon ville slå in rutan och
ropa åt sin herre att akta sig för att ingå något förbund
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
