Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Stämningar från krigsåren - Den lille sjömannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TROLL OCH MÄNNISKOR
DEN LILLE SJÖMANNEN.
Juli 1916.
Det är en vacker söndagseftermiddag, och jag sitter
ensam på en bänk i den gamla herrgårdsträdgården
utanför en liten västkuststad. Det är en mycket fredlig och lugn
plats, fastän den numera är upplåten åt allmänheten. Här
och där står några bord och stolar uppställda under träden.
Här och där sitter några stillsamma gäster, som talar lågt,
nästan viskande sinsemellan. En enda gammal uppasserska
sköter serveringen. Hon tar lugnt och vänligt emot
beställningarna och utför dem omsorgsfullt, men utan minsta
brådska. När hon i sinom tid kommer med en fullastad
kaffebricka och sätter ner den framför en gäst, småler hon
välvilligt, som en värdinna, vilken bjuder sitt främmande
det bästa huset förmår.
Litet bakom mig har tre personer tagit plats kring ett
bord. De sitter så orörliga och tysta, att det dröjer en stund,
innan jag märker, att de finns där. Det är endast med långa
mellanrum, som någon av dem säger ett ord.
Det lilla sällskapet består av två gamla fruntimmer i
allvarsamma, svarta dräkter och en ung man om ungefär
tjugu år, klädd som någon bättre sorts sjöman. De båda
gamla är så gripna av att sitta ute bland främmande,
finklädda människor, att de absolut inte kan hitta på något
samtalsämne, men den unge mannen håller det tydligen för
sin plikt att då och då säga något.
— Mor och moster, utropar han, vad det var roligt, att
vi fick så vackert väder till den här utflykten!
— Ja, det var bra roligt, svarar de båda gamla med en
mun, och så faller tystnaden över dem igen.
Jag flyttar mig en smula på bänken för att kunna se
bättre. Den unge sjömannen sitter litet självsvåldigt bakåt-
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
