- Project Runeberg -  Trompeten eller Krigsförklaring emot allt ondt /
244

(1812) [MARC] Author: Carl August Grevesmöhlen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

samma sida?: Våra critici äro Herkuler i motsatt mening: i stället
att rensa Augias stall, anlägga de egna, hvilka 10 Herkuler icke
skulle komma ut med att rensa. — Af alla nya Stall skulle likväl
Jour-nal-stallét bli det svåraste att rensa; ty det är fullt, ända opp till taket.

Sid. 705. Att gästfriheten i Sverige under hedendomen icke var
stor, det bevisas deraf, att Magnus Ladulås i *3:de seklet tillät en
resande, att laga med våld hvad han ej kunde få’ for pengar. —
Ett alldeles nytt sätt att bevisa a posteriori. Lika så det följande:

Sid. 762. Tacitus berättar, att Svenskarne hade fartyg utan
segel: ergo: kunde Sigurd Rings fiotta, några hundra år derefter, icke
heller ha segel. — Dalin och Lagerbring tala ingenstädes om
Telegrafer: ergo kunde icke heller Telegraf-inrättningen vara känd i
Sverige 1811.

Sid 1077 påstås, att en åkare ej bör få bli
National-represen-tant. — Hvarför icke? Men smeder, skräddare, skomakare, ha
likväl varit det rätt ofta, och bönder alltid. Åro då åkare det sämsta
afskrap i Staten? Svara, modige Journal.

Sid. 1078. Svenska Adeln är en kontrollerande mellanmakt. Det
vore i visst afseende väl, om så voie; men så står det väl icke i
våra Grundlagar. Har Adels-Ståndet mer att säga, än någotdera af
de öfriga Stånden? Läs om Regeringsformen, kära Journal; du
känner den icke ännu, märker jag.

Samma sida: Regenter kunde skilja Embetsmännen från deras
platser, och derföre skulle de icke våga alt medverka till de stora
ändamålen. — Alltför höfliga uttryck både mot Regenter och
Embetsmän. — När sjelfve Gustaf IV Adolf icke gjorde det, så är det
visst icke någon fara nu. Ar det då Regenten allena, som skall
kontrolleras? Månne icke Embetsmän och Folket ofta behöfva det
bättre? Vore det icke väl, om Regenten ägde makt, att summario
pro-cessu kunna skilja sig vid en dålig Embetsmän? Är det da blott
Regenten , som icke vill det stora ändamålet (Landets vä!)? År det då
blott Embetsmännen, som icke våga medverka till detta stora
ändamål? Hvad skall man då tänka?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:33:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trompeten/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free