Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a45
Sid. 1079. Återigen: Svenska Adeln år en mellanmakt emellan
Konungen och Folket. Månne det? Hvarifrån ha* Journalen hämtat
denna osanning? Förmodligen ur sitt stora magasin — luften. Hör
icke Adeln till Svenska Folket, eller hör den till någon annan
Nation? Är icke Adeln | af Folkets representanter? Gifves hos oss
någon annan bemärkelse, än — Regering och Folk? Men detta
oaktadt är man skyldig Svenska Adeln ganska mycken tacksamhet,
såsom den der i allmänhet varit styrd af patriotiska tänkesätt, och
föregått de andra med hedrande exempel.
Sid. *i8o’. Berigtigas. Här,ser man ett nytt ord, stulet från
Tyskan; men som i Svenska språket aldrig kan fö samma bemärkelse,
som Tyska stamordet.
Samma sida: Tyranners och våldsverkarcs händer. Hvad
utländske Regenter lära bli smickrade, när de få läsa detta höfliga tillmälel
Vid den i N.o a5o yttrade sats, alt en taxa borde sättas på
tryckta arbeten, kan man med skäl anmärka, att denna sats vore,
att sätta Litteratörer under skråtvång och ställa dem i bredd med
bagare, bryggare, slagtare, hyrkuskar och åkare. En författare eller
öfversätlare (så länge rättigheten, att vara det ena eller andra, icke
är ett monopolium inom vissa personer), måste väl rå om sitt
arbete och taxera det till livad han vill, lika med andra artister; ty
han skrifver väl icke blott för den orsak, att Boktryckare,
Bokhandlare och Pappersbruk skola förljena. Man skulle på samma grund
kunna föreslå taxa på Sergels, Krafts och flera artisters arheten. Pä
Psalmböcker och Katekeser knnde taxa vara nSgorlunda lämplig; ty
der har fö^ifattaren ingen pretention: der är frågan blott, att
Boktryckaren skall bli skadeslös. Skulle nu hvar och en, såsom
Litteratur-Journalen utan eftertanke föreslår, få eftertryeka; så skulle ju
författaren, för sitt besvär och sin talang (om han har någon) få
ingenting; ty eftertryckaren behöfde ej högre pris, än blott det, som
fordrades för att betala papper och tryckning. Då vore det bättre,
att rent ut sälja tryckta arbeten efter viktualie-vigt,^liksom
makulatur, enär både godt och ondt skulle äga ett lika pris. Jag har väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
