Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg om Gustaf Daniel Björck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 Björck.
andra, en så vidsträckt brefvexling af andeligt innehåll,
at kanske ingen sedan Speners dagar utvecklat en större
verksamhet i den delen. Vi återkomma ännu en gång
til den skriftställareverksamhet, han utvecklade i talrika
och utförliga predikningar, för at framhäfva, det vi icke
känna någon predikant i christenheten, som öfverträffat
honom i så på en gång konstnärliga och okonstlade
dispositioner, han som eljest var långt ifrån at öfverskatta
värdet af konst och vetenskap. I detta afseende anse vi
honom intaga ett mycket högt rum i homiletikens IHistoria.
I annan ordning skola vi försöka lemna utförligare bevis
härpå. Äskar man redan här ett eller annat sådant, så
vilja vi gifva det, beklagande at vi icke känna sådana
från Uddevallatiden, från hvilken vi eljest helst velat
hemta dem. Ett är (1836): ”Trons förbindelse med
tecken: i det tron upväckes af skeende tecken, stöder
sig vid skedda, pröfvas af uteblifna eller förvillande, och
befästas genom förnyade tecken”. Ett annat, som bäst
kan kännteckna hans predikosätt, må blifva dispositionen
för inträdespredikan Himmelsfärdsdagen 1834: ”Jesus
förklarad, til Guds förklarande”; det förra: ”uti sin
upståndelse såsom segraren öfver våra fiender; då han i sin
himmelsfärd öpnat oss vägen til himmelen; och är
sittande på Guds högra hand såsom all tings Herre”; det
senare: såsom nådens Gud mot hela den fallna verlden;
salighetens Gud för alla dem som i tron antaga Jesum
för sin Herre; kraftens Gud för alla, som gifva sig under
Jesu rike”. Mestadels voro de af samma dogmatiska
halt, som nu anförda exempel i sin mån visa. Ej utan
en viss förkärlek behandlade han eschatologiska ämnen
och föreställde ordet om ”den stundande antichristiska
nöden” på ett sätt, som ingen kunnat det klarare, ej ens
Bengel, som ock var, enligt hvad redan är nämndt, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
