- Project Runeberg -  En uppkomling : Berättelse från kustlandet /
39

(1898) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

vägar i sann fruktan. Blott dessa ord visade
hvilken ofantlig skilnad det låg mellan förtappade
och utvalde; han hoppades, att de förstodo den,
men drängarne bullrade liknöjdt med fötterna och
flickorna sutto fullkomligt oberörda.

Hans ovilja tog öfverhand, rädslan för ett
nederlag eggade honom, och på måfå slog han upp
bibeln för att läsa ett ingångsspråk. Af en
händelse, som han själf ansåg vara en högre makts
fingervisning, föllo hans ord på Jeremie
klagovisor. Med sin stämmas mest hotfulla klang
slungade han ut några af den gråtande profetens
dystraste spådomar om straff och undergång och
började omedelbart derefter sin utläggning.

Han skrek med sin gälilaste diskant för att
genast därpå låta rösten mullra ned i basen. Han
använde en hel mängd yttre småknep, hvilka
skulle väckt en aldrig så litet bildad publiks
åtlöje, men hvilka här tvingade åhörarne att lyssna.

Det, som galet och dåraktigt är inför världen,
hafver gud utvalt. — Vid dessa ord uppehöll
han sig en lång stund, tolkade dem med elakt
raseri efter ordalydelsen och narrade med ett
utslitet kolportörsgrepp sina åhörare att först skratta
åt det de under vanliga förhållanden värderade mest
af allt, för att sedan förmå dem till en hjärtnupen
afsägelse i tankarne.

Sedan öfvergick han till sig själf och hviskade
gråtmildt fram några ord om den börda, som
lagts på hans svaga axlar. Ty liksom Paulus af
en inre makt — naturligtvis kärleken till nästan
— drefs att predika för hedningarne, likaså hade
hvarje predikant och särskildt han, Johannes Mörk,
drifvits ut att förkunna ordet och skaka upp
själarna ur syndens förnedring. Äfven han hade
nog haft ett dunkelt fordom, då han räknades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 4 17:07:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppkomling/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free