Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alexander L. Kielland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
-ALEXANDER L. KIELLAND.
rätt att nalkas? Förhållandet rangerar sig af sig
själft, det sjunker i glömska, och ingen tänker
vidare derpå. Det är det mäst hvardagliga i världen,
förhållandet, händelsen och hon själf också. Och
dock har Kielland gifvit oss den mest lefvande
sympati för sin hjältinna. Är detta att idealisera,
ja väl, då har Kielland idealiserat, men eljest
icke.
Men det är ej mot detta, man egentligen
vänder sig. Det är mot skildringen i»Arbejdsfolk» af,
hur motsatsen gestaltar sig mellan fattiga och rika
eller snarare af ämbetsklassens förhållande till de
mindre bemedlade.
Kielland har sagt ganska skarpa saker, och
medgifvas måste, att man borde vara norrman för
att egentligen här kunna svara på, om ban har haft
rätt eller ej. Men om vi se närmare på, hvad han
sagt.är detta då så aldeles obekant för oss här hemma?
Kunna vi omöjligt instämma i det gamla
Holberg-ska: Ligesaa akkurat er det hos os?
Han böljar med en litet och icke så litet elak
skildring af ett departement i den norska
hufvudstaden. Och nerven i satiren är den, att man
under sken af en ofantlig brådska uträttar just
ingenting. Det är det, som väckt så mycken förargelse.
Men man behöfver ju bara höra tjänstemän skämta
om sina sysselsättningar så där inter pocula, när
det inte är någon risk, för att veta, huru stora
skrymtare de ofta måste vara på förmiddagarna.
Jag tror ej, det fins någon tjänsteman, som nekar,
att vårt stora maskineri kunde gå med något mindre
buller och något mindre apparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
