Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Molander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
HARALD MOLANDER.
varit full af svärmerier om denna frihet, som han
trodde alla andra äga, derför att han själf saknade
den. Han har emellertid varit utomlands, och när
han kommer hem, ser han förhållandena i
Ryssland i en annan dager, än innan han for bort.
Hans far har blifvit mördad af nihilisterna, och
klyftan mellan, hvad han drömt sig om friheten,
och hvad som i lifvet synes kräfvas för att göra
den till värklighet, är sådan, att han bäfvar tillbaka
för att ens i tanken fylla den. Mordet på fadern
har till och med gifvit honom hat till frihetens
förkämpar och försvarare.
Ty hans kärlek till friheten har varit rent
abstrakt och fantastisk på ett sätt som endast är
möjligt för en man — ung eller gammal. När
Boris efter slaget vid Plevna låg sårad på
lasarettet, vårdades han af en rysk furstinna, styckets
hjältinna Natalija, och han ingaf henne kärlek till
friheten, därför att han lärde henne älska sig. Men
hos henne tog frihetssvärmeriet en annan riktning.
En kvinna behöfver i allmänhet något reelt för
att kunna älska, och hon såg sig om efter något
sätt att arbeta i lifvet för detta, hon lärt att tro
högt om. Så kom hon in i den revolutionära
rörelsen, samtidigt med att Boris drefs emot den.
Och det är hennes inflytande, när de nu i böljan
af stycket råkas, som blir bestämmande för Boris’
utveckling.
Ty frihetskärleken var ej död inom honom.
Själfva hans häftiga utbrett mot revolutionärerna
gifva vid handen, att det blott var hans sårade
frihetskärlek, som reste sig mot dem, hvilka skändat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
