Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
tjockare och hans blekfeta ansikte hade ett fredligt
och rätt belåtet uttryck.
Det knackade på dörren och underläkaren kom på
visit. Man talade en stund om mera likgiltiga saker,
om det vackra vårvädret och om maten på anstalten,
med vilken Horstmann förklarade sig fullständigt
belåten, trots att han hade dålig aptit. Ett förslag av
läkaren, att han skulle intaga sina måltider
tillsammans med ett par andra patienter avvisade han
bestämt. Slutligen sade läkaren:
■—• Ni tänker för mycket, herr Horstmann!
— Det är mycket möjligt.
— Nå, vad är det egentligen ni sitter och tänker
på, är det vetenskapliga problem?
Horstmann svarade ej strax på denna fråga, han
såg på läkaren, ryckte på axlarna och sade slutligen:
— Åh, jag tänker på en mängd olika ting, på rent
personliga saker, om vilka jag inte har lust att prata.
— Förlåt mig, herr ingenjör, sade läkaren, om de
tingen vill jag inte heller veta något! Jag trodde,
att ni möjligen kände er nedtyngd av något och att
det kunde lätta att få tala at.
Härpå svarade patienten icke och det blev en paus
i samtalet. Slutligen sade läkaren med ganska
allvarlig betoning:
— Ni skulle sysselsätta er med någonting, arbete
är den bästa medicinen mot inbillade bekymmer.
— Skulle jag sysselsätta mig med något! svarade
Horstmann ivrigt. Tjugo år av mitt liv ha helt ägnats
åt arbeten, om vilkas storlek ni inte har en aning.
Jag sysselsatte två till tre hundra man åt gången.
När jag åtog mig ett företag, var det fråga om
miljoner. Nu sitter jag här mellan fyra väggar. Jag
får inte ens gå vart jag vill. För resten vill jag inte
heller någonting. Vad skulle jag väl kunna taga mig
för här? Jag är sysselsatt med mina tankar och det
är mig mer än nog!
Läkaren hade med uppmärksamhet lyssnat till hans
ord och vänligt leende betraktat sin patient. "Detta
är synbarligen storhetsvansinne, nu talar han kanske
äntligen", tänkte han.
-— Vilket var ert största arbete?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
