Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund - 7 och 8 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vattenrättsförordningen, 7 och 8 §§. 23
balken, att, ’der kungsådra af ålder varit, tridiung af vattnet skall
lemnas öppen i djupaste vattnet’, i sammanhang hvarmed bestämdes viss
bredd å segelled och båtled uppenbarligen för de fall, der kungsådran
ej egde så stor bredd som för de särskilda slagen af farled ansågs
behöflig.
Genom fiskeristadgan den 14 Nov. 1766 gjordes derefter en
modifikation i bestämmelserna om den af ålder varande kungsådran i så måtto,
att den skulle hållas öppen i det djup och den arm eller åder, hvarest
all slags fisk uppstiga kan, och hufvudsakligen enahanda föreskrift
öfver-fördes sedermera till fiskeristadgan af den 29 Juni 185*2. Af
ordställningen synes otvetydigt framgå, att den i fråga varande modifikationen
endast gälde fisket, och densamma torde således böra förstås såsom ett
medgifvande till fördel för strandegaren att till kungsådra ej ovilkorligen
djupaste vattnet behöfde upplåtas i det fall, att intet annat intresse än
fiskets vore i fråga och fisken kunde komma fram på annat ställe, der
djupet var mindre.
Angående flottled förefinnas deremot lika litet i 1734 års lag som
i den äldre lagstiftningen några särskilda bestämmelser, och flottningen
måste således anses hafva varit hänvisad till kungsådran och farleden,
alltid under förutsättning att flottningens bedrifvande ej hindrade eller
motverkade de andra ändamål kungsådran och farleden voro afsedda att
befordra. Särskilda lagbestämmelser angående flottled meddelades först
genom 1766 års fiskeristadga, der kungsådrans betydelse jemväl i andra
hänseenden närmare faststäldes. Nämnda stadga i dess 3 kap. 5 g,
sådan den lyder enligt den rättelse, som meddelades genom
kanslikollegiets kungörelse den 30 September 1767 och kongl, förklaringen den 24
Januari 1771, innehöll, efter det ordadt blifvit om den kungsådra, som
af ålder varit, följande stadgande: ’likaledes underhålles hälften mindre
öppning eller till en sjettedel af vattnet i de strömmar och åar, der
af ålder ingen kungsådra varit, så vida något fiske ofvanföre ligger,
flottled varit nyttjad eller vattendämning på ofvanför belägna hemmans
egor, i brist af sådan öppning, skada förorsakar’, hvilken bestämmelse,
nästan ordagrant lika, återfinnes i nu gällande fiskeristadga af år 1852,
hvarest jemväl åt den nyss nämnda sjettedelsådran uttryckligen gifves
benämningen kungsådra.
Af de båda fiskeristadgarnes ofvan omförmälda bestämmelser,
jern-förda med hvad deri i öfrigt förekommer angående vilkoren för
strandegares rätt att med fiskebragder eller vattenverksbyggnader inkräkta på
kungsådran, framgår otvifvelaktigt, att kungsådran skulle finnas till fromma
ej endast för fisket utan äfven för samfärdseln eller flottningen samt
jordkulturen. Deremot lemna samma bestämmelser i öfrigt mycket att
önska i redighet, dervid särskildt den omständighet, att ämnen, hvilka
med fiskerinäringen ej ega någon som helst gemenskap, intagits i en
för nämnda näring afsedd författning, ej i ringa mån bidragit att öka
osäkerheten om samma bestämmelsers rätta uppfattning och i synnerhet
om deras ställning i förhållande till det i 20 kap. 3 g byggningabalken
qvarstående stadgandet om kungsådra.
Sistnämnda lagrum blef af lagkomitén i dess förslag till civillag
upptaget (l kap. 8 § jordabalken) i sammanhang med andra föreskrif-
Vattenr ätt s förordningen m. m. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
