Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund - 7 och 8 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Vattenrättsförordningen, 7 och 8 §§.
ter, som afsågo inskränkning i enskild rätt för allmänt bästa; hvaremot
i sistberörda förslag ej nämndes något om den genom 1766 års
fiskeristadga uppkomna s. k. mindre kungsådran eller eljest om flottled. Äldre
lagberedningen upptog äfven samma lagrum, men fogade till stadgandet
om den större kungsådran och farleden det tillägg, att, ’om i vatten
funnes flottled för timmer eller annat, skulle den ock lemnas öppen att
framgent begagnas till den storlek och på det sätt, som af ålder
brukligt varit eller stadgadt blefve’.
Genom första vattenrättskomiténs förslag blef benämningen
kungsådra utesluten ur lagstiftningen så vidt angick annat än fisket, hvaremot
komitén, som ej tog någon befattning med lagstiftningen för fisket,
föreslog särskilda föreskrifter angående de inskränkningar i eganderätten
till vatten, hvilka ansågos erforderliga för de öfriga intressen, vare sig
allmänna eller enskilda, som kungsådran afsett att skydda. Af senare
vattenrättskomitén åter blef den större kungsådran, sådan den
omforma-les i 1734 års lag, bibehållen på det anförda skäl, att föreskrifterna om
denna kungådra fortfarit att gälla så lång tid, att den borde anses hafva
grundlagt rättigheter af lika värde med dem, som ega rum på grund
af urminnes häfd. I fiskeristadgans föreskrifter gjorde ej heller denna
komité någon ändring, meu komitén intog i 7 g af sitt förslag ett så
lydande stadgande: ’är för vattendrag, der kungsådra ej af ålder varit,
genom aftal eller eljest bestämdt, att, för fiske eller flottled eller till
förekommande af vattendämning, viss del af vattnet skall hållas öppen,
gälle sådan bestämmelse intill dess förändrade förhållanden kunna till
ändring deri föranleda’. Derigenom blef den mindre kungsådran i
sjelfva verket afskaffad så vidt angick allt annat än fisket, samt en
antydning gifven, att hinder ej mötte för dess borttagande jemväl ur
fiskeristadgan.
Af ofvan nämnda föreskrift i 1766 års fiskeristadga, hvarigenom
den mindre kungsådran uppkom, synes, att berörda inskränkning i
strandegarens rätt, så vidt inskränkningen skulle tillgodose flottningens behof,
ej sträckte sig till andra vattendrag än dem, der flottled Varit nyttjad’,
eller med andra ord, der flottning redan var öflig vid den tid då
författningen utkom. Härutinnan har sedermera ej gjorts annan ändring,
än att 1852 års fiskeristadga, då den påbjuder öppenhållande af den
mindre kungsådran på de ställen, ’der flottled nyttjas’, torde få anses
hafva derigenom föreskrifvit samma inskränkning för strandegarne
jemväl vid öfriga vattendrag, der flottled redan kommit till stånd och
nyttjades vid den tid då sist nämnda stadga fick gällande kraft. Det skydd
man medelst kungsådra åsyftade att bereda samfärdseln, flottningen
äfvensom åkerbruks- och fiskerinäringarne, var dock, såsom redan är
antydt, ej ovilkorligt, utan till sin omfattning beroende af skyddets
be-höflighet sålunda, att strandegare, som ville draga nytta af vattnet genom
ådrans öfverbyggande, kunde erhålla tillåtelse dertill under vilkor, att
byggnaden gjordes så, att farled, flottled och fiske ej derigenom blefve
lidande.
Hvad deremot jordbrukets intresse af kungsådran angår, äro i fråga
varande bestämmelser i fiskeristadgarne behäftade med den oegentlighet,
att, ehuru strandegaren särskildt ålagts skyldighet att hålla den mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
