Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om allmän flottled - 4 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 K, F. om allmän flottled, 4 g.
slutande af konungens tillåtelse samt medföra skyldighet att lösa den
egendom, som derför göres till föremål. Denna fråga har i förevarande
förslag med hänsyn till de för flottningen egendomliga förhållanden, som
i åtskilliga stycken göra tillämpningen af expropriationslagens allmänna
grunder i praktiskt hänseende alldeles otjenlig, blifvit besvarad på det
sätt, att pröfningsrätten i de fall, då egentlig expropriation ej i fråga
kommer, uppdragits åt samma administrativa myndighet, som enligt
förslaget eger att förordna om allmän flottleds inrättande — hvilken
pröf-ningsrätt dock icke får sträcka sig in på det område, der enligt gällande
expropriationslag konungen ensam har och bör hafva en dylik rätt —
samt att skyldighet att lösa den med servituten belastade egendomen ej
ålagts utan endast skadeersättning ansetts böra ega rum. Det är
nemligen härvid uppenbart, att, om för rättigheten att anlägga en flottled
och deri idka flottning uppstäldes såsom vilkor att de flottande skulle
expropriera all den egendom, såsom stränder, fisken, vattenverk m. ra.
d., hvarå skada genom flottledens inrättande och begagnande1 kunde
uppstå, så betydande kostnader skulle för ändamålet erfordras att i de
flesta fall flottleds öppnande derigenom blefve omöjligt. Säkerligen skulle
ock den, som rådde öfver vattendraget, vara illa till freds, om icke allenast
all hans rätt till vattendraget och vattnets nyttjande jemte alla deri
anlagda verk och inrättningar, utan äfven sjelfva stranden, så vidt den i
någon mån af flottningen skadades, kunde genom expropriation honom
fråntagas. I de fall, då allmän flottled ej kan inrättas eller begagnas
med mindre enskild egendom, utan att för flottningen helt och hållet
tagas i anspråk, allenast i någon mån tillskyndas skada eller olägenhet
vid nyttjanderättens utöfning eller eljest, kan ändamålet vinnas derigenom
att å ena sidan egaren förpligtas att tåla ett sådant intrång, hvilket
dock bör göras så ringa och litet betungande som möjligt är, och å
andra sidan flottande åläggas att lemna full ersättning för all skada,
som må inträffa. Det ingrepp, som härigenom för det allmännas
intresse kan komma att ske i den enskildes rätt, torde i de flesta fall
blifva vida mindre, än om egendomen för samma ändamål skulle från
honom exproprieras, och synes således på enahanda grund som
expro-priatiorien kunna från rättslig synpunkt försvaras.
Enligt den senare komitén skulle i de fall, då genom flottleds
inrättande skada tillskyndades enskild egendom, denna efter
expropriation lösas, der ej egaren åtriöjdes att taga ersättning för skadan.
Häremot möter dock, bland annat, den betänklighet att genom flottledens
begagnande ofta enahanda och ej sällan vida större skador uppstå än
genom flottledens inrättande; och det skulle vid sådant förhållande vara
mindre följdrigtigt att stadga expropriation i det ena men ej i det andra
fallet. Jemväl måste det vid många tillfällen vara tveksamt huruvida
en skada uppstått genom inrättandet eller begagnandet af flottleden.
Så synes just vara förhållandet med det af komitén sjelf anförda
exempel på skada, som kunde blifva föremål för antingen expropriation eller
endast skadeersättning allt efter den lidandes fordran, nemligen uppdäm
ning å annans jord. Väl synes otvifvelaktigt, att sjelfva
damanläggningen, för hvilken damfästet måste, i saknad af godvillig öfverenskommelse,
exproprieras, hörer till inrättandet af flottleden, men deremot torde en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
