Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flottningsstadga - 9 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 Flottningsstadga, 9 §.
anledning att för pröfning deraf föreskrifva annan ordning än den
vanliga vid vederbörande domstol.
Beloppet af kostnad, som blifvit nedlagd å den egentliga
strömrensningen, eller språngning, muddring och andra dylika arbeten,
hvilkas omfattning är svår att efteråt närmare urskilja, torde den, som
verkstält rensningen, oftast vara i tillfälle att med räkenskaper styrka.
Lösen för byggnader i enskild flottled bestämmes åter efter
byggnadernas värde i det skick, hvari de befinnas, då flottleden varder till allmänt
begagnande upplåten.
Hvad här är sagdt angående innehafvaren af en enskild flottled^
som öfvergår till allmän, gäller naturligtvis ännu påtagligare om den,
som tillskjuter de medel, hvilka erfordras för ny flottleds inrättande i
vattendrag, der ingen flottning ännu idkas, liksom ock om den, som,
efter det allmän flottning blifvit tillåten, verkstält arbeten, hvilka kunna
lända öfrige flottande till gagn. Båda dessa äro uppenbarligen att anse
såsom förlagsgifvare till flottleden. Då fråga är om kostnad, nedlagd
i redan befintlig allmän flottled, synes det dock vara med rättvisa och
billighet öfverensstämmande, att i händelse vid tiden, då flottningen
derstädes varder efter nu föreslagna bestämmelser ordnad, den, som
kostnaden gjort, derför redan blifvit genom uppburna afgifter eller
bidrag till kostnadens betäckande i större eller mindre mån godtgjord,
ersättningen jemkas så, att ersättningstaganden ej beredes oskälig vinst
på de blifvande flottandes bekostnad.
Något sådant afdrag från arbetenas uppskattningsvärde i befintligt
skick bör deremot, då enskild flottled öfvergår till allmän, ej
ifrågakomma redan af det skäl, att det ej kan vara lämpligt att söka utforska
huruvida genom den enskilda vinst innehafvaren haft å företaget
kost-riaderi för arbetet möjligen blifvit betäckt.
Att den, som inrättat en ny allmän flottled eller i en gammal
sådan bekostat arbeten för flottleden, ej kan påräkna att annorledes än
genom viss årlig amortering få sina kostnader åter, torde ligga i sakens
natur och är med antagen praxis öfverensstämmande. Skulle dylik
kostnad med huru stort belopp som helst af de flottande godtgöras på
en gång, måste vid det förhållande, att ofta nya flottande tillkomma
för hvarje år, ett följande års flottande erlägga till det föregående årets
flottande hela det belopp desse senare i sådant afseende utgifvit, med
afdrag allenast af hvad å deras flottning kunde belöpa, men med
tillökning af hvad de derutöfver under sitt flottningsår kostat å nya
anläggningar för flottleden. På samma sätt måste i sådan händelse allt
vidare år från år fortgå, hvilket blefve ett allt för inveckladt och i
synnerhet för de efter hand tillkommande flottande särdeles betungande
liqvidationssätt, som lätt kunde leda till flottledens monopoliserande åt
några få personer. Att det jemväl är naturligast och lämpligast att
likaledes genom årlig amortering verkställa liqvid för kostnaderna å en
enskild flottled, som öfvergår till allmän, torde framgå ej mindre af
hvad nyss är sagdt än äfven af hvad tillförene yttrats angående
förhållandet emellan flottledens förre innehafvare och de andre flottande.
Då han inrättade flottleden, kunde han ej påräkna att få kostnaden
derför ersatt på annat sätt, än genom småningom fortgående amortering i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
