Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Allmänna undersökningar om ordböjningens betydelse och förhållande till ordbildningen. - II. Om starka och svaga verba och nomina i Gotiskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stegring af i i samma språk företer ei, således genom en
förvandling af a till ett mellanljud emellan a och i; den
dubbla stegringen åter har ai i st. f. âi. U stegras först
till tu genom försvagning af a till i. sedan till au i st. f.
du. Såsom exempel må anföras: déds (gerning) af roten da,
urspr, dha (sätta, göra); brôjar (broder), Sanskr. blirâtâ,
Lat. frâter; hveits (hvit) af roten hvit (glänsa); staiga
(stig, väg) af roten stig (uppstiga); liuhap (ljus) af roten
luh, urspr, ruk (lysa, glänsa); hliuma (hörsel) af roten hln
= Grek. xlv, urspr, forn (höra); galaubja (jag tror) af
roten lub (åstunda).
| KAP. II. |
Om starka och svaga verba och nomina i Gotiskan. |
| A) Verba. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
