Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Hur man i Amerika passerar murkna broar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i olag och ej kunde bära tågets tyngd. Flera av
plankorna hade murknat, och det var alldeles för
vågsamt att söka passera den.
Passepartout kände en rysning ända in i
hjärteroten. Han hade så ofta hört talas om
amerikanernas djärvhet och dumdristighet, att han insåg, att
verklig fara måste vara å färde, när de manade till
försiktighet. Hur skulle han våga gå in till sin
husbonde och tala om denna motgång?
Översten tog till ordet med sin gälla, skrikiga
stämma:
— Men vi kan väl inte bli sittande här i snön?
— Här har telegraferats efter ett annat tåg, men
det kan inte komma till bron förrän klockan sex.
— Fem timmars förlust! tänkte Passepartout och
bleknade.
— Kan man inte komma över strömmen med båt?
sporde en annan resande.
— Nej, strömmen går strid på grund av den stora
nederbörden, och vi skulle nödgas göra en omväg
på ett par mil för att komma till ett ställe, där vi
kan vada över.
Den råe översten öste ur sig en mängd eder och
förbannelser över järnvägsstyrelsen, maskinisten,
tågföraren, broar, floder och regn.
— För övrigt behöver vi nog de fem timmarna
för att gå härifrån till stationen, sade konduktören.
— Ska vi gå? mumlade de resande.
— Hur långt är det dit? frågade någon.
— Bortåt ett par mil.
De resande började väsnas och skrika, den ene
högre än den andre. Hade inte Fileas Fogg just
haft Fix i en mycket svår ställning och varit viss
om att göra honom matt genom ett par fina drag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
