Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Hur man i Amerika passerar murkna broar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle han utan tvivel lagt märke till allt detta
oväsen.
Passepartout stod just i begrepp att med
förtvivlan i hjärtat meddela sin husbonde, hur illa det såg
ut för resans fortsättning, då lokomotivföraren steg
fram, höjde rösten och sade:
— Mina herrar! Kanske finns det ändå ett sätt
att komma över bron!
— Vad behagas? Över bron? Bravo! Hurra!
skreko passagerarna om varandra.
— Med vårt tåg? ropade översten.
— Ja, med tåget! sade lokomotivföraren.
— Men bron håller ju på att ramla! invände
konduktören och skakade på huvudet.
— Det gör ingenting! sade lokomotivföraren kallt.
Jag kör med största möjliga hastighet — då kan
det gå.
Passepartout kände sig helt beklämd vid tanken,
att tåget kunde rulla ned i den strida floden. Men
förslaget tilltalade flera av de resande och i
synnerhet den bullersamme översten. Han påpekade, att
någon djärv ingenjör till och med haft den idén att
övergå floderna utan broar och endast medelst
tågens oerhörda snabbhet. Den äventyrliga planen vann
allt flera försvarare; åtskilliga började på äkta
amerikanskt sätt hålla höga vad om att tåget skulle
komma lyckligt över.
Passepartout häpnade över denna grad av
lättsinne men ännu mera över, att ingen tycktes tänka
på en mycket enkel sak. Han vände sig till en av
de resande och sade:
— Lokomotivförarens förslag synes mig något
vågsamt, och jag skulle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
