- Project Runeberg -  Världens herre /
262

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Don Lotario besöker Therese

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 262 -

endast en kort tid. En skicklig och sinnrik hand
tycktes hava ordnat alla enskildheterna. Våningen måste
tillhöra damen. Denna övertygelse höjde ynglingens
intresse. Han gick igenom en följd av rum, alla i
utsökt smak.

Nästa dörr, som till en del var öppnad, tycktes leda
till budoiren. Don Lotario hostade för att bereda
damen på sitt inträde, ty hon kunde möjligtvis icke hava
hört hans långsamma och tysta steg på mattan.
Hjärtat klappade något på honom - han var ännu ung -
därpå gick han över tröskeln.

Thérese var ensam. Hon satt vid fönstret vid ett litet
bord, i en ljus och elegant morgonkostym.

Men don Lotario blev förskräckt. Mitt uti sin
bugning, mitt i sin hälsning stannade han. Den unga damens
ansikte var likblekt, hennes ögon stela och glasiga,
hennes händer konvulsiviskt hopknutna.

- Min Gud! skrek han till. Vad felas er? Är ni
sjuk? Jag skall kalla på er jungfru.

Intet svar. Don Lotario betvivlade icke längre, att
Thérese var verkligen sjuk och befann sig i en sorts
stelkramp. En förställning, till och med en avsiktlig,
kunde ej här komma i fråga. Han ringde häftigt på
klockan, sedan uppsökte han vatten, även någon livande
essence.

- Madame är sjuk! Hon har ett av sina anfall!
sade jungfrun som nu rusade in i rummet. Men det
skall gå över, jag hoppas det. Jag ber er vara så god
och lämna rummet på några minuter, min herre!
endast på några minuter.

Spanjoren gick ur rummet. Det var en sällsam,
nästan förskräcklig början. Orolig gick han fram och.åter
i rummet bredvid, medan en jungfru ytterligare kom.
Var hon ofta underkastad sådana anfall? Ägde dessa
gemenskap med hennes dystra humör? Han beklagade
henne. Hans deltagande växte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free